Personerna på bilden har ingen koppling till artikeln. Foto: Berit Roald Scanpix/TT

”Man måste nämna kvinnor med olika etnicitet och läggning”

Uppdaterad
Publicerad

2010 kom en statlig utredning som gick igenom hur kvinnor är representerade i läromedel i historia. I de fyra böcker utredningen hade analyserat var sju procent av alla namngivna kvinnor, resten var män.

Sedan dess har både Dagens Nyheter och nu senast Kulturnyheterna granskat innehållet i läroböckerna. Och resultaten visar bland annat på en fortsatt kraftig underrepresentation av kvinnor i läromedlen.

På Katedralskolan i Lund har den här frågan engagerat elever till att försöka förändra undervisning och läromedel. Naima Fridén har tillsammans med andra elever arbetat för att kvinnor ska få den upprättelse hon tycker de förtjänar i historien.

Kulturnyheterna granskar

— Problemet är att vi får en ensidig undervisning och historia är ju ett så pass viktigt ämne, som gör oss medvetna om strukturer och förtryck av kvinnor. Hur ska vi kunna lära oss av historien om mer än hälften av befolkningen inte finns med? säger Naima Fridén.

Fler har granskat

Den statliga utredningen ”Kvinnor, män och jämställdhet i läromedlen i historia” kom fram till att 930 män var omnämnda och 62 kvinnor, i de fyra läromedlen de granskat.

Då skrev rapportförfattarna Ann-Sofie Ohlander (professor emeritus i historia) och Ebba Witt-Brattström (professor i litteratur) att ”man måste på allvar ställa frågan hur skolelever, flickor som pojkar, påverkas av att få historien presenterad som en aldrig ifrågasatt eller diskuterad manlig angelägenhet med traditionella manliga perspektiv, en historia som inte rymmer kvinnor och som dessutom har sexistiska och förnedrande inslag” i Dagens Nyheter.

Förra året gjorde DN en egen granskning och då stod kvinnorna för 13 procent av omnämningarna. Efter granskningen träffade utbildningsminister Gustav Fridolin läroboksförlagen för att få ”en förklaring till varför kvinnorna saknas”. Och nu i veckan har Kulturnyheterna rapporterat om en ny undersökning där vi kunnat konstatera att ungefär 15 procent av de omnämnda personerna i sex undersökta böcker är kvinnor.

Inte bara problem att kvinnor utesluts

Naima Fridén håller inte med de som menar att män har haft mest makt i historien och att det är därför som historieläromedlen ser ut som de gör.

— Bara för att män har haft makt betyder inte det att män är de enda som har funnits. Det finns ju män som inte har haft makt som ändå finns med i historien, säger Naima Fridén.

Naima Fridén och de som arbetat för att påverka undervisningen har hållit föreläsningar för historie- och svenskalärarna på skolan. Hon tycker inte heller att problemet endast är att kvinnor utesluts.

— De kvinnor som nämns är ofta vita kvinnor. Man måste nämna kvinnor med olika etnicitet och sexuell läggning. Så att det inte blir en vit cis-bild* av historien. Representation är en väldigt viktig del av det, säger Naima Fridén.

Vill inte ställa upp på intervju

Kulturnyheterna har vid upprepade tillfällen sökt representanter för skolboksförlagen Liber och Gleerups, men de har avböjt att vara med i en intervju.

Via mejl svarar dock Elisabeth Lennartsdotter från Gleerups att frågan kring hur genus behandlas i läromedel är komplex.

– Att enbart räkna antalet namngivna kvinnor respektive män ger inte en rättvis bild av hur genus behandlas i läromedlet. Man kan beskriva och berätta om kvinnors liv och levnadsvillkor utan att nämna namn, och i frågeställningar lyfta kritiska perspektiv.

* person vars juridiska, biologiska kön, könsidentitet och könsuttryck följer normen, reds.anm.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kulturnyheterna granskar

Mer i ämnet