Foto: Don Titelman / SVT

Per Andersson om Medieutredningen:”Förändringens krafter får friare spelrum”

Uppdaterad
Publicerad

Mer pengar i mediestödsystemet men också många fler aktörer på jakt efter pengarna. Kulturnyheternas Per Andersson om Medieutredningen som föreslår en ofrånkomlig modernisering av stödet till journalistiken och väcker frågor om vad en demokratisk människosyn innebär.

Lokaljournalistikens kamp för överlevnad är inte slut i och med Medieutredningens slutbetänkande. Snarare har den blivit ännu hårdare och kanske framförallt tydligare.

Istället för att ge stöd till företag som ger ut papperstidningar vill Anette Novaks utredning ge stöd till organisationer/företag som framställer samhällsnyttig journalistik oavsett medieform.

I grunden är det en självklar och ofrånkomlig modernisering av stödet till journalistiken, men den innebär en rivning av de sista skyddsbarriärerna kring den befintliga redaktionella infrastrukturen. Eftersom tidigare regeringar och utredare avstått från att agera blir det nu mycket modernisering på en gång.

Visserligen föreslår Novaks utredning mer pengar i mediestödsystemet, men det kommer också att blir många fler aktörer som jagar pengarna. Oöverskådligt många fler.

Förändringens krafter får friare spelrum.

Medieutredningens uppdrag har varit mycket tydligt från start: syftet med mediepolitiken är att ge alla medborgare tillgång till kvalitativ journalistik, över hela landet. Hur det går med de företag som hittills gjort affär av att framställa journalistik är inte utredarens, eller regeringens, huvudvärk.

Tidningsbolagen och deras branschorganisation TU får inget gehör för sina olika trevare om att fördela public service-pengarna till flera. Inte heller något gehör för kraven att begränsa public service-företagens rörelsefrihet i nya medier.

Tvärtom fantiserar Novaks utredning om att starta ett helt nytt public service-bolag, för den nya medievärlden, ett slags redaktion för viralvideo i allmänhetens tjänst om jag fattar rätt.

Under måndagens presskonferens uppehöll sig Anette Novak en längre stund vid kravet på demokratisk människosyn för att vara behörig att söka mediestöd.

Har till exempel Avpixlat en demokratisk människosyn? Ja därom råder delade meningar.

I mina ögon är det en uppbart rasistisk publikation, eftersom dess redaktionella perspektiv huvudsakligen går ut på att skilja människor åt längs något slags etniska linjer och värdera dem olika.

Men den förra kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth (M) tycker att det är ett värdefullt komplement till normalmedia, vet vi tack vare en uppmärksammad intervju i Dagens Nyheter.

Så skulle Avpixlat kvala in för det nya mediestödet?

Och vad menas egentligen med kvalitetsjournalistik?

Och krävs några yrkeskunskaper för att vara journalist?

De frågorna och alla andra som dyker upp i förändringens stormflod hänskjuts i utredningens förslag till mediestödsnämnden, sammansatt av branschfolk.

De får ett tungt ansvar, och långa arbetsdagar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.