Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Medierna blåser upp popularitet

Jan Helin Aftonbladet och Ulf Johansson SVT Nyheter. Foto: TT

Medierna blåser regelmässigt upp hur populära deras artiklar är – kan ge ”ohederlig journalistik” hävdar nätforskaren Marcin de Kaminski.

Du har säkert sett siffran bredvid den lilla Facebook-”knappen” bredvid en nyhetsartikel, och tolkat den som att den visar hur många gånger artikeln delats. Fel. sanningen är att helt olika interaktioner bakas ihop. Dels antalet verkliga delningar, men också antalet gillningar, och framförallt, hur många gånger artikeln någon gång kommenterats. Det räcker alltså med att en artikel diskuterats fram och tillbaka i en enorm tråd, så ser den betydligt mer ”rekommenderad” ut, än den är.

Twittrare rättade SVT

Just detta uppmärksammades SVT Medier på i går, efter att vi publicerat en artikel om Frida Boisens krönika, där vi alltför för snabbt läste Facebook-siffran bredvid Boisens artikel i GT/Expressen – 46K, det vill säga 46.000 – som delningar, när det i själva verket var frågan om hela klumpsumman av interaktioner som artikeln genererade. Twittraren Fredrik Strömberg berättade för oss hur det ligger till, att Boisens krönika delats lite drygt 10.000 gånger – resten är 22.000 gillningar och drygt 14.000 kommentarer. (Sist i denna artikel får du veta hur du lätt genomskådar siffrorna.) 

Expressen: Lockar till läsning

Finns det ett intresse för er att visa upp hur populära era artiklar är?

– Ja självklart finns ett sånt intresse. Det triggar ju folk att läsa flera gånger, det är ju den positiva effekten med sociala medier, säger Dan Edström, chef för sociala medier på Expressen till SVT.

Ser du en risk att mediekonsumenter får intryck av att era artiklar är mer delade och gillade, än vad de är?

– Sjävklart finns det risk att man tror det. Men eftersom detta har blivit en branschstandard så är det ju ingen snedvridning för konsumenten i alla fall. Egentligen borde man ju särredovisa vad som är ”delat”, ”gillat” och ”kommenterat”. Det skulle ju absolut gå att redovisa det så.

Aftonbladets Jan Helin: Kan diskuteras

En populär artikel på Aftonbladet just nu handlar om en gravsten under vardagsrumsgolvet – enligt Facebook-knappen 1,2k = 1.200 stycken ”Rekommendera”. Verkliga siffror:  407 delningar, 553 gillningar och 242 kommentarer.

Är detta en ärlig redovisning, Jan Helin, Aftonbladets chefredaktör?

– Det kan nog diskuteras. Det är ju ett mått på det totala antalet interaktioner. Delningar och gillningar ligger ju nära varandra i den meningen att man kan säga att de ”rekommenderar” artikeln. Däremot när det gäller kommentarer så håller jag med om att den frågan är tänkvärd.

Ska ni fortsätta redovisa populariteten på det här viset?

– Det hade jag inte tänkt på förrän du ringde nu och påpekade det. Det måste jag nog tänka mera på.

SVT också

Även SVT redovisar Facebooks siffra, även om man inte använder ordet ”Rekommendera” bredvid.

Men är det ärligt, Ulf Johansson, ansvarig utgivare för svt.se/nyheter?

– Ja, då måste vi ju veta om de som läser siffran uppfattar det som ett mått på popularitet, och det är jag inte så säker på. Det är ju ändå ett slags mått på interaktivitet. Vi har medvetet valt att inte ha ordet ”rekommendera” bredvid Facebook-knappen.

Men är det inte bättre att ange en siffra som verkligen berättar vad folk har gjort med artikeln?

– Där är jag inte säker på att vi har den bästa lösningen. Jag vet inte om det ens är tekniskt möjligt att lösa det på annat sätt. Det får vi fundera på. Men det är klart att ju mer rättvisande en sådan signal är för läsarna, desto bättre.

Nätforskare: ”Ohederlig journalistik”

Nätforskaren Marcin de Kaminski pekar ut Facebook som en del av problemet, som väljer att sortera så här, men ansvaret faller ändå på medierna som väljer att använda deras ”Rekommendera”-knapp på det här viset.

– Man försöker alltså leda i bevis att man gjort något bra, när det enda man kan visa är hur mycket interaktion man har väckt, men det kan ju vara både bra och dåligt. Sedan finns det ju en risk att det påverkar journalistiken, att man aktivt väljer att sätta väldigt upprörande rubriker för att folk ska klicka på den – det blir ju en ganska ohederlig journalistik.

Svenska Dagbladet redovisar på samma sätt, liksom Sydsvenskan och även Sveriges Radio.  Däremot lyfter de Kaminski fram Nyheter 24 som har en annan och mer utförlig form av redovisning av läsarinteraktivitet.

Men är det oärligt att redovisa på det här sättet?

– Jag vet inte, men det visar ganska tydligt att nyhetsjournalistik inte är en ren nyhetsförmedling utan snarare en produkt. För mig som mediekonsument så är det här lite beklämmande, för jag vill att viktiga nyheter ska vara viktiga, inte att ”upprörande” nyheter ska ses som viktiga. Men här visar ju till exempel Nyheter 24 att det finns en annan väg att gå.

Förtydligande:

Sveriges Radios Henrik Tornberg sa i telefonsamtal till SVT Medier idag att ”SR gör som alla andra, fast vi kallar det ”reaktioner”. Efter twitterdebatt nu ikväll så skriver han dock ”Det är samma FB-siffra som t ex SVT, etiketterad på ett annat sätt. Vi anv FBs samlade siffra PLUS tweets och kallar det Reaktioner i puffar, vi testar olika varianter”.

Så här punkterar du mediebubblorna

Visa

Kopiera url:en på den artikel du vill veta mer om, och klistra in den i Sharedcount, så får du snabbt en korrekt bild över den verkliga spridningen. Hampus Brynolf har på sin blogg skrivit en lättbegriplig lathund om hur du enkelt byter ner artiklars verkliga delningsindex.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Medier

Mer i ämnet