Under torsdagen godkände Europeiska kommissionen det nya svenska mediestödet och efter ett extrainsatt regeringssammanträde har regeringen nu fattat beslut om förordningen.

Blir offentlig nästa vecka

Förordningen offentliggörs i sin helhet nästa veckan, men det framgår redan nu att minst 3000 regelbundna användare kommer att krävas för att kvalificera sig för stödet – en höjning från det förslag som presenterades i utredningen. Minsta antal prenumeranter stannar dock på 1500.

I praktiken betyder det att tröskeln för små medier inte kommer höjas.

– Tanken är att sätta fokus på lokal- och regional journalistik, och se till att det faktiskt finns nyhetstäckande journalistik i hela Sverige, säger Parisa Liljestrand.

Fått kritik

Stödmodellen har kritiserats hårt av såväl mediechefer som oppositionen, bland annat för att inte prioritera medias mångfald – något som kan komma att drabba så kallade nischtidningar.

– Än så länge vet vi ju inte vilka som kommer vara vinnare eller förlorare på det nya mediestödet, säger Parisa Liljestrand.

Några konsekvenser ser vi väl redan?

– Vi lever i en ekonomiskt svår tid och som drabbar alla branscher i Sverige, och alla behöver göra olika typer av åtgärder för att klara den höga inflation som har urholkat många av ekonomierna.

Många frågor

Kritik har också riktats mot att mediestödet dröjt och varit otydligt formulerat. I väntan på besked har tidningar behövt navigera i blindo, menar kulturredaktör Per Andersson:

– De har börjat agera baserat på kvalificerade gissningar om en ny och hårdare tid. Bonnier News Local har till exempel bestämt att göra om Dala-Demokraten och Länstidningen Östersund till opinionssajter i stället för nyhetsredaktioner.

Nu är bollen hos Mediestödsnämnden, som ska meddela sina föreskrifter.

– Då kommer de laddade svaren på de riktigt svåra frågorna som det nya mediestödet ställer. Och de svaren har branschen ännu inte fått – med bara veckor kvar till det nya stödet träder ikraft, säger Per Andersson.