Klimat- och miljövänliga kläder allt viktigare – men långt kvar för modeindustrin

Publicerad

Nu i juletider handlar vi kanske mer än någonsin och handeln hoppas åter på nya rekordsiffror. Sammanlagt köper vi 14 kilo textil per person under året. Det håller inte längre, menar både forskare och opinionsbildare.

Redan år 2011 beslutade Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, att satsa 80 miljoner kronor på forskning kring hållbart mode. Projektet, som fick namnet Mistra future fashion, avslutas nästa år och har genererat nya kunskaper om modeindustrin. Bland annat visar en avhandling av Sandra Roos att cirka 70 procent av ett plaggs klimatpåverkan sker inom produktionskedjan – alltså långt innan plagget hamnar i butiken.

Det handlar bland annat om de enormt törstiga bomullsplantagerna, och även färgningen som slukar mängder med vatten. Kemikalierna är farliga för både människorna och naturen. Dessutom går det åt mycket energi.

– Det går åt jättemycket fossilt bränsle till att spinna garn. Man värmer stora mängder vatten för att kunna färga och sedan ska man torka materialet, säger Sandra Roos som gjort en livscykel-analys för textila produkter – från framtagning av råmaterialet till resthanteringen.

Hon hoppas att fler väljer att använda sin kläder längre istället för att köpa nytt hela tiden. För att motverka den snabba och trendkänsliga konsumtionskulturen tas nu flera initiativ för att förlänga livslängden på det vi köper.

Gör kläder av gamla hemtextilier

Det nystartade modeföretaget Rave Review gör kläder av gamla hemtextilier som lakan och plädar. Företaget startade som ett projekt för två år sedan av Livia Schück och Josephine Bergqvist, som gick ut Beckmans designskola 2016. I samarbete med Boråsbaserade RE:textile, ett forskningsprojektet om cirkulärt mode, ska de nu ta fram sin nya kollektion.

– Vi ville testa om det fanns en marknad för det, och fick mycket bra respons, säger Livia Schück.

– I skolan pratar man mycket om hållbarhet, men sen vad händer när man kommer ut i arbetslivet, säger Josephine Bergqvist.

Att hela industrin måste omstruktureras är de flesta överens om. Men går det att både vara klimatsmart och tjäna pengar? Josephine Bergqvist och Livia Schück hoppas kunna leva på sitt företag någon gång – men än så länge har de andra jobb för att kunna betala räkningarna.

Sandra Roos menar att det är viktigt för industrin att hitta nya affärsmodeller. Något som även klimatbloggaren Johanna Nilsson håller med om.

– Det kanske kommer att gå från produkt till tjänst, förklarar hon. Att man kanske säljer ett par jeans flera gånger och kanske har lagningstjänster kopplat till det här.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer