Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: SVT Grafik

Näthatsexperten: ”Det har blivit en epidemi”

Journalister, forskare, myndighetspersoner och företag trakasseras på nätet. I flera av den senaste tidens uppmärksammade fall har det rört sig om orkestrerade kampanjer för att påverka det offentliga samtalet.
– Med den moderna tekniken har det blivit epidemiskt – vem som helst kan drabbas, säger näthatsexperten Heléne Lööw.

Som Kulturnyheterna har visat ökar de systematiska trakasserierna av journalister. Reportrar mordhotas, får sina adresser uthängda på nätet och trakasseras i sina hem till följd av granskningar av näthatets miljöer.

Men det är inte bara medier som drabbas: På senare tid har intensiva hatkampanjer riktats mot kulturinstitutioner, privatpersoner och företag, vid sidan av trakasserierna av nyhetsredaktionerna.

”Vem som helst kan drabbas”

De senaste månaderna har vi berättat om hur personal på bibliotek i Stockholm mordhotas, omfattande hatkampanjer mot tidningen Eskilstuna-Kuriren och hur Åhléns tvingades dra tillbaka en Lucia-kampanj med 14-årig pojke efter ett orkestrerat hatdrev.

– Det här är ett gammalt problem som nu hittat en ny arena på nätet, säger Helene Lööw, näthatsexpert och docent i historia som forskat på bland annat högerextrema miljöer, hatbrott och samhällets motreaktion.

Läs mer: Svenska medier: Hoten är organiserade och vill tysta oss

– Tidigare riktades detta främst mot politiker: anonyma brev, tidskrifter, flygblad telefonkampanjer och trakasserier i hemmet. Med den moderna tekniken har det blivit epidemiskt – vem som helst kan drabbas.

Under 1900-talet har metoderna för att trakassera meningsmotståndare följt teknikutvecklingen, förklarar Heléne Lööw, där nätet har inneburit en helt ny verktygslåda.

– Människor som är missnöjda kan samlas i Facebook-grupper och Flashback-trådar, och där kan det naturligtvis eskalera. Man behöver inte längre dela ut flygblad eller argumentera på torget för att skapa en kampanj, du kan fixa det på en eftermiddag.

Uppmanas trakassera journalister

Hur pass mycket av näthatet som är orkestrerat är svårt att säga. Men i fallet Åhléns låg en högerextrem Facebook-grupp bakom hatkampanjen. På sociala medier uppmanar aktörer med kopplingar till högerextrema miljöer också sina följare att systematiskt trakassera journalister: Kulturnyheterna har tagit del av flera detaljerade guider till hur man ska arbeta för att tysta reportrar.

– I vissa fall handlar detta naturligtvis om organiserade kampanjer. Någon går in och ger tips: Ställ dem mot väggen, här är deras sociala medie-konton, här bor de, här är deras arbetsgivare. Man är extremt snabb med goda råd om hur man trakasserar människor, säger Heléne Lööw.

Förra veckan kunde SVT Nyheter också visa hur populära och till synes oskyldiga Facebook-sidor som ”Stöd svenska polisen” sprider rädsla och manipulerar fakta. De fungerar som en sorts ideologiska ekokammare, och drivs av personer som döljer sig bakom anonymitet.

Forskare vågar inte stå med namn

Hatkampanjer får konkreta effekter för samhället. När Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) nyligen släppte sin rapport ”Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer” vågade inte ens försvarets egna forskare stå med namn på grund av risken för systematiska trakasserier.

I drevet mot Åhléns blev resultatet att företaget tog bort reklamkampanjen av omsorg till pojkens familj, och efter bibliotekskampanjen sade en av de anställda upp sig. Journalistförbundets undersökning ”Hoten och hatet mot journalister” från förra året visar att tre av tio journalister undviker känsliga ämnen på grund av trakasserier, och beskriver utvecklingen som ett hot mot demokratin.

I dessa fall har näthatet påverkat offentligheten konkret, vilket i vissa fall också är själva syftet, menar Heléne Lööw.

– Man hoppas att personer ska försvinna från offentligheten och fungera som en varning för andra. Man vill naturligtvis också ändra beslut i sin egen riktning, säger Heléne Lööw.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Hot mot medierna

Mer i ämnet