Enligt ledningen har namnen bara tagits bort tillfälligt.
– De skulle kunna få ett antal stämningar på halsen, säger experten Nils Funcke.
Nationalencyklopedin har använt sig av runt 4 500 skribenter – bland dem professorer, docenter och experter – för att bygga upp det numera helt digitala uppslagsverket och hålla det uppdaterat.
20 000 artiklar
Ledningens beslut tidigare i veckan att avlägsna alla namn som står under artiklarna kan få stora konsekvenser. Skribenterna kan kräva att upp emot 20 000 artiklar tas bort helt och hållet, om deras namn inte anges i anslutning till artiklarna.
– Vi kommer ha med informationen om vem som har skrivit, däremot inte under varje stycke, säger NE:s koncernchef Hubert Kjellberg.
Går emot avtalen
För att radera namnen från artiklarna krävs att skribenterna uttryckligen har tillåtit det i avtalet, säger upphovsrätts- och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.
– Det är ett brott mot den ideella rätten om man ensidigt tar bort en byline, i synnerhet om det är någon som har blivit utlovad det, säger han.
Ingen har lovat något annat, enligt uppgift till TT. I avtalen står att samtliga texter som är längre än 1 500 tecken, vilket motsvarar ungefär en kortare tidningsartikel, ska vara signerad av upphovsmakaren.
– Risken är att den som anser sig ha rätt till sin ideella rätt stämmer förlaget för brott mot upphovsrättslagen. De kan få ett antal åtal eller stämningar på halsen om de inte gjort upp om det innan, säger Funcke.
NE: Det är tillfälligt
Koncernchefen Hubert Kjellberg bekräftar att signaturerna har tagits bort, men säger att det bara är tillfälligt i väntan på en ny lösning. Alla källor kommer att listas i grupp i slutet av en text.
– Det är levande artiklar. Upphovsrätten, eller ideella rätten, kan när de blir betydligt mer omfattande vattnas ur, säger Kjellberg.
Ett ”försumbart” antal läsare kommer att hinna se artiklar utan signatur, menar Hubert Kjellberg. När den nya lösningen är på plats bedömer han att NE är rätt ute.
– Det är en estetisk eller kosmetisk förändring, men juridiskt tror jag inte det är någon större del.
(TT)
Nationalencyklopedin
1977 tillsattes en statlig kommitté med uppdrag att utreda frågan om utgivning av ett nytt svenskt uppslagsverk. 1985 slöts avtal med förlaget Bra Böcker AB som mellan 1989 och 1996 gav ut Nationalencyklopedin. När det första bandet gavs ut fanns det 54 000 beställningar registrerade.
Nationalencyklopedin såldes i bokform till och med 2010. Sedan i maj 2000 publiceras uppslagsverket på internet.
Källa: Nationalencyklopedin