Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Katti Hoflin, ordförande i läsdelegationen, och Ulrika Caperius, ansvarig för läsfrämjande arbete på Bonnierförlagen, berättar om sina förhoppningar inför det nya läsrådet.

Nu blir nya läsrådet verklighet – ska vända nedåtgående lästrend

Uppdaterad
Publicerad

Sveriges nya läsråd ska vända den långvariga, nedåtgående lästrenden bland barn och unga i Sverige. I dag lämnar Kulturrådet in sitt förslag om hur rådet ska organiseras till regeringen.

– Det är otroligt viktigt. I många andra länder finns det någon som är ansvarig för läsfrämjande insatser, men inte i Sverige, säger Katti Hoflin, Kulturchef i Västra Götalandsregionen och ordförande i tidigare läsdelegationen. 

Samtidigt som den så kallade ”läskrisen” debatterades flitigt i medier under hösten 2020, efter flera rapporter om en snabb minskning av läsning bland yngre, presenterade regeringen en lässatsning i kulturbudgeten.

Nu ska en av satsningarna – ett nytt läsråd som ska ta ett övergripande ansvar över den läsfrämjande arbetet i Sverige – bli verklighet. Läsrådet ska få 10 miljoner kronor om året för att försöka vända den nedåtgående lästrenden bland barn och unga.

– Det finns ingen som tar ansvar för att följa, analysera och forska på vilka läsfrämjande insatser i Sverige som fungerar och vilka man kan strunta i, säger Katti Hoflin, som varit en del av läsdelegationen som ligger bakom många av regeringens nya lässatsningar.

Privat och offentligt samarbete

I dag lämnar Kulturrådet över sitt förslag på hur läsrådet ska organiseras till regeringen. Klart är att det kommer att bestå av personer från kulturbranschen, bokbranschen, forskarvärlden, biblioteksvärlden och skolan. Vilka det blir är upp till regeringen att utse.

– Från förlagshåll hoppas jag att vi kan hjälpa till med det vi kan. I Sverige är det ganska ovanligt att man samarbetar brett mellan det offentliga och det privata, men jag tror att det är ett måste eftersom det finns saker som vi kan lära av varandra, säger Ulrika Caperius, ansvarig för Bonnierförlagens läsfrämjande arbete.

Tidigare lässatsningar som till exempel läsambassadörer har varit projektbaserade och kortvariga – läsrådet ska kunna arbeta permanent och strategiskt med läsfrämjande koncept.

Kan bli ”knäckebröd”

För att läsrådet ska lyckas med sitt uppdrag är det enligt Katti Hoflin viktigt att det blir en självständig instans som kan kritisera och göra om befintliga projekt, trots att rådet kommer att ingå i Kulturrådet som är en statlig myndighet.

– Och så behövs det en tydlig ledare för läsrådet också, som kan nå ut med arbetet, säger hon till Kulturnyheterna.

Ulrika Caperius på Bonnierförlagen har en farhåga om att läsrådet ska drunkna i administrativt arbete och att för många och missriktade läsprojekt kan göra läsning till ”knäckebröd”, alltså något nödvändigt ont som barn och unga måste få i sig.

– Jag hoppas att det här kommer att innebära att vi får större, nationella läsfrämjande initiativ där vi som förlag kan vara aktivt delaktiga, säger hon.

Hur läsrådet är tänkt att organiseras blir offentligt under dagen, 14 maj.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer