Boken är sprungen ur den forskning som Simon Kyaga har bedrivit vid Karolinska institutet. Tillsammans med sina forskarkollegor har han tittat på Sveriges nationella hälsoregister och jämfört vilka personer som sökt psykiatrisk vård med vilka som har kreativa yrken.  

- Oftast är det inte personer som insjuknat i schizofreni eller mani som verkar inom den kreativa sektorn. Istället är det deras släktingar med egenskaper som liknas vid psykiska diagnoser som har kreativa yrken, säger Simon Kyaga.

Bland schizofrenipatienter är det deras familjemedlemmar som gjort karriär inom ett kreativt yrke. Men när det kommer till bipolära patienter och personer på autismspektrumet är släktingarna mer benägna att gå en vetenskaplig karriärväg. 

Kreativa sidor i psykisk sjukdom

Leonardo da Vinci, Nelly Sachs och Virginia Woolf är några av de framgångsrika personer som spelar en framträdande roll i boken. Bland annat skrev Nelly Sachs sina mest banbrytande verk under sina sjukdomsperioder.  

– I personlighetsdragen som kopplas till psykisk sjukdom finns det kreativa sidor. Det är något som vi som individer och som samhälle skulle vinna på att öppna upp för att acceptera och bejaka, säger journalisten Jonas Mattsson. 

Ekvilibrium – kreativitetens optimum  

I boken ritar författarna upp en uppochnedvänd U-kurva. Kurvan sträcker sig mellan friskhet och psykisk sjukdom och det är på toppen av den där kreativiteten mår som bäst – i ett ekvilibrium. 

 –  Vi rör oss mot att psykiatriska syndrom ses som i ett spektrum. Det är i jämvikten mellan friskhet och psykisk sjukdom man når ett ekvilibrium, ett optimum. Och det är där vi kan ta tillvara på de positiva aspekterna av psykisk sjukdom och samtidigt balansera de mindre positiva, säger Simon Kyaga.