– Det överraskade mig mycket att mer än hälften svarar att de inte har en uppfattning om riksdagspartiernas kulturpolitik, säger Susanna Dahlberg, vd på Riksteatern.

2916 svenskar i åldrarna 18–79 har svarat på frågor om deras scenkonstvanor. Summan av kardemumman är att medelklassen och kvinnor tar del av scenkonst.

Samtidigt anger 30 procent att det är en utmaning att ta del av scenkonst utanför storstadsregionerna.

Vad kan ni göra för att möta deras behov?

– Allt! Riksteaterns skapades för mer än 90 år sedan för att det skulle finnas scenkonst av hög kvalité i hela landet. Vi har drygt 40 olika föreställningar på turné och når en halv miljon människor varje år.

”Ett kulturmål som misslyckats”

Fyra av fem tycker att det är viktigt med ett brett kulturutbud för alla – samtidigt uppger nästan hälften att det är för dyrt att ta del av scenkonst. Hur ser ni på det?

– Klasstillhörighet styr i väldigt stor uträckning vilken typ av kultur man tar del av. Inkomstnivå och utbildningsnivå styr. Det har varit ett mål för kulturpolitiken att vidga och bredda deltagandet men har inte lyckats komma till rätta med det, säger Susanna Dahlberg.

Sju av tio tillfrågade svarar att de skulle vilja ta del av mer scenkonst än de gör idag.

Vilket är dem främsta orsakerna till att det inte görs?

– Det främsta hindret som folk uppger är den egna ekonomin. Men sedan finns hinder i tillgången, det vill säga var man bor i landet och en del uppger utbudet – att de inte är intresserade av vad som erbjuds.

Skillnader i kvinnor och mäns beteendevanor

Fyra av fem uppger att de upplever glädje och lycka när de får ta del av scenkonst, medan sju av tio vill att scenkonsten ska få provocera.

Samtidigt uppger fler kvinnor än män att de vill gå på scenkonst – och gör det också. Vad beror det på?

– Det är kvinnor som bär upp kulturlivet i Sverige inom flera områden. Kvinnor uppger att ekonomin är ett större hinder medan män uppger att det är utbudet som hindrar dem.