Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: TT / Montage

Ny studie: Hälften lockas inte av traditionella medier

Hälften av nyhetskonsumenterna i Sverige lockas inte av de traditionella medierna och var femte har inget förtroende för de dem. Det visar en studie som bland annat gjorts bland besökarna på landets sju största nyhetssajter.

När man tidigare tittat på vilka som konsumerar nyheter har man utgått från, ålder, kön, var de bor, inkomst och utbildning. Något som inte alltid visar hur det verkligen förhåller sig.

Men i den här studien har man i stället koncentrerat sig på beteendet hos 38.000 unika personer som har varit inne på landets sju största nyhetssajter. Det vill säga Aftonbladet, DN, Expressen, Svenska Dagbladet, Sveriges Radio, SVT och Upsala Nya Tidning.

Dessutom har man gjort enkätintervjuer med 4.000 personer som utgör en representativ del av befolkningen vad gäller sammansättningen. Intervjupersonerna har hämtats bland 350.000 självregistrerade paneler på nätet.

Hälften lockas av andra

Bilden som undersökningen manar fram är det blir alltmer uppdelat varifrån vi hämtar de nyheter vi tar del av.

Hälften av mediakonsumenterna får sina nyheter framför allt från annat håll än de traditionella medierna. De är också väldigt aktiva med att dela innehåll till andra på nätet via de sociala medierna.

20 procent av dem som hämtar nyheter från andra håll delar innehåll för att bygga upp den bild de vill ge av sig själva.

En annan grupp som utgör 21 procent, misstror de traditionella medierna och delar nyheter för att förändra andra människors åsikt så att den stämmer med deras egen.

– Jag tycker att mätningen är bra för att den åskådliggör den förändring som inträffat under de senaste 5-10 åren, säger Peter Wolodarski, chefredaktör på DN.

”Viktigt att förstå”

Han säger vidare att resultatet visar på hur konsumtionen av medieinnehåll skiljer sig väldigt mycket åt nu.

– Den visar också på att det finns en grupp som är väldigt högljudd i sociala medier och som anger tonen där. Och det finns en risk att vi likställer folkopinion med vad som delas väldigt mycket och hörs väldigt mycket, säger Wolodarski.

SVT:s programdirektör Jan Helin konstaterar att studien är starten på ett forskningsprojekt, och finner det intressant när det kommer till att följa hur konsumtionen av nyheter förändras.

– Det är viktigt för journalistiken och publicistiken att förstå, för de här beteendena har man inte sett förut, säger Helin.

Studien ska hjälpa medieföretagen

Studien är samfinansierat av de sju medieföretagen, Handelshögskolan och undersökningsföretaget Nepa. Den är en första studie i sitt slag och är tänkt att hjälpa de traditionella medieföretagen att locka till sig de som nu ratar dem.

Bland de som får sina nyheter från de traditionella medierna finns förstås fler äldre och högutbildade som bor i storstäderna. Och bland de som får sina nyheter från annat håll finns förstås fler yngre med lägre utbildning och som bor i mindre städer och på landet.

Men alla åldrar, utbildningar och bostadsorter finns representerade i alla grupper både de som lockas av de traditionella medierna och de som inte gör det.

Könsfördelningen är ganska jämn i alla grupper. Och i den grupp som misstror de traditionella medierna är två av fem mellan 35 och 54 år.

Alla värderar saklighet och opartiskhet

En sak verkar samtliga nyhetskonsumenter ändå ha gemensamt: de värderar alla saklighet, opartiskhet och kvalificerad information även om de verkar lägga olika innehåll i de begreppen. Det tycker Peter Wolodarski är glädjande.

– Ökad satsning på kvalitet är en väldigt viktig sak. Och jag tror att vi måste vara mer öppna med vad vi gör, säger han, och utvecklar:

– Vi som arbetar i de traditionella medieföretagen kan inte ta för givet att alla förstår hur journalistiskt arbete bedrivs. Vi måste bli mer öppna med vad det är vi gör, varför vi gör det, hur vi gör våra val, vilka källor vi använt, om vi är på plats eller sitter hemma och rapporterar om vad som är originaljournalistik och vad som är omskrivningar från andra medier så att alla kan värdera vad som är vad.

Undersökningen en startpunkt

På SVT är man inte klar med analysen av hur undersökningen ska användas av företaget, men Jan Helin är inte riktigt säker på att SVT ska anpassa eller förändra sig till de nya mönstrena i mediekonsmumtionen.

– Undersökningen ger ett intressant nytt sätt att förstå hur nyheter och journalistik konsumeras. Men vi kan inte anpassa journalistiken för att det finns en vilja bland en grupp konsumenter att ge en viss bild av sig själva när de delar nyhetsmaterial eller för att en annan grupp använder utsnitt av journalistiken för att övertyga andra om sin åsikt, säger Jan Helin.

– Tvärtom är det här en startpunkt för att gå igenom vad som är viktigt, vad som är de stora värdena i journalistiken.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer