Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
– Det saknas resurser för de dyrare musikutbildningarna, säger utredaren Christer Nylander. Mer om folkbildningsutredningen i klippet. Foto: Per Nilsson

Ny utredning betonar folkbildningens betydelse

Uppdaterad
Publicerad

Mer bildning och ökad delaktighet i samhället. Det föreslår regeringens särskilda utredare i sitt betänkande.

– Vi har trollfabriker, falska narrativ och desinformation. Då blir folkbildning viktigare än någonsin, säger Christer Nylander.

Efter larm om bidragsfusk på Järvafältet i Stockholm tillsatte förra regeringen 2022 en folkbildningsutredning med syfte att säkerställa en mer transparent och förutsägbar modell för fördelningen och samtidigt skapa bästa förutsättningar för folkbildningen framöver.

Sedan fick Sverige en ny regering, utredarens direktiv reviderades och studieförbunden fick en kraftigt bantad budget.

I sitt betänkande föreslår nu utredaren Christer Nylander, tidigare riksdagsledamot för Liberalerna, mer transparens kring bidragssystem och lägger fram nya uppdaterade mål för folkbildningens verksamheter. Utredningen betonar folkbildningens betydelse för demokrati, kulturliv, och civilsamhälle samt dess breda samarbete med föreningslivet.

Bättre förutsättningar

Utredningen föreslår en rad åtgärder för att säkerställa korrekt användning av statsbidrag – med en ny modell för uppföljning och utvärdering samt möjlighet att kräva tillbaka pengarna. Utredaren betonar också vikten av att folkbildningen ges bättre förutsättningar för att kunna bidra till individers och samhällets utveckling i en föränderlig tid.

Betänkandet föreslår en uppdaterad målstruktur med ett nytt övergripande mål – höjd bildningsnivå, höjd utbildningsnivå och ökad delaktighet i samhället.

– Det handlar dels om att öka bildnings- och kulturbildningsnivån i Sverige och om att underlätta för människor att få nya livschanser, säger Christer Nylander.

Utredningen konstaterar också flera utvecklingsbehov – bland annat att folkbildningen behöver bli bättre på att nå nya grupper och möta antidemokratiska tendenser.

Fokus på musiken

Vidare föreslår Christer Nylander en översyn av folkhögskolornas musikundervisning som han menar utgår från en svag länk i utbildningskedjan.

– Det saknas resurser för de dyrare musikutbildningarna på folkhögskolor som förbereder för högre musikutbildningar. Det måste man titta särskilt på, säger han.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
– Jag noterar att demokrati inte är framlyft i målen, det kommer vi att behöva prata om, säger Studieförbundens ordförande Gunnar Danielsson om folkutbildningsutredningen. Foto: SVT

FOLKBILDNINGENS HISTORIA

De första folkhögskolorna startade under 1860-talet som ett svar på samhällets utbildningsbehov i en tid då Sverige stod inför stora förändringar. Senare skapade dessa folkrörelser också den bildningsverksamhet som lade grunden för det vi i dag känner som studieförbunden.

Folkbildningens organisationer blev viktiga för att såväl individen som samhället som helhet skulle klara stora förändringar, men de var också avgörande i Sveriges demokratisering. Den ger människor möjlighet att utveckla sin personlighet, kunskap och delaktighet som samhällsmedborgare.

Studieförbund och folkhögskolor spelar en central roll för bildning, utbildning, kultur och samhällsliv och fick under 2023  cirka 4,2 miljarder kronor, totalt.

Det fanns 11 statsbidragsberättigade studieförbund i Sverige under 2022 med 600 000 unika deltagare.

Antalet folkhögskolor med statsbidrag uppgick till 155. Folkhögskolor drivs av en rad olika huvudmän; majoriteten av dessa skolor, 113 av 155, drivs av idéburna organisationer, medan en mindre del är region-ägda.

Källa: SOU 2024:42

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.