Kuratorerna Maria Ragnestam och Carola Grahn berättar mer om utställningen Vindens Jojk.

De är trötta på fördomarna mot samisk konst: ”Inte bara aktivism och naturromantik”

Uppdaterad
Publicerad

Bakom hörnet vindens jojk är höstens stora utställning på Sven Harrys konstmuseum. 15 samiska samtidskonstnärer ställer ut allt från textilarbeten till installationer. Utställningen vill göra upp med fördomar om samisk konst och visa ett Sápmi fullt av konstraster.

– Att den framställts som aktivistisk är inte bara den samiska konstens fel. Det är val som andra har gjort åt oss. Det är något vi varit medvetna om och velat jobba med, säger Carola Grahn, kurator och konstnär.

Hon har kurerat utställningen tillsammans med Maria Ragnestam. Ambitionen har varit att visa upp bredden i den samiska samtidskonsten. Här finns färgsprakande fransar av Outi Pieski, en benkrona som för tankarna till renslakt och tvångsförflyttningar hos Máret Ànne Saras eller Synnøve Persens målningar av polarnattens ljus. 

– Som kurator, verksam och boende i Sápmi är det tydligt att den samiska konsten innehåller en mängd olika uttryck och att det inte bara finns det aktivistiska eller naturromantiska, säger Maria Ragnestam, kurator och konstnär.

Skildrar klimatförändringar

Britta Marakatt-Labba är en av konstnärerna. Hon slog igenom internationellt 2017 på världens största konstutställning, Documenta 14 i Kassel, och är känd för sina detaljerade broderier med motiv ur samisk historia.

– Jag tänker mycket på det som händer med klimatet, men jag jobbar även med samisk mytologi som besitter mycket klokskap, säger hon. 

Stoarbma/Storm är ett av verken som visas på Sven Harrys konstmuseum. Det skildrar hur människor har skadat naturen.

– När jag startade med de här klimatbilderna för 15 år var det inte så påtagligt och aktuellt som i dag. Då hade jag bland annat gjort en bild som heter “Isarna brast” och precis en månad efteråt så brast isen när renskötare drev renar i Jokkmokk-området. Flera hundra renar hamnade under isarna och drunknade, säger Britta Marakatt-Labba.

Rasbiologi och AI-teknik 

Konstnären Erika Stöckel arbetar med keramik och utgår ifrån rasbiologi och AI-teknik när hon skapar sina skulpturer.

– Det är en kvinnokropp som inte är den vi pressas på i media.

I verket Input / Hidden / Output har Stöckel undersökt mekanismer som skapar normativa kropparna.

– Jag har utgått ifrån dåtidens sätt att kategorisera folk och nutidens AI-tekniker och hur vi också använder det på ett sätt för att kategorisera folk, sen blir min samiska kropp en brygga mellan de olika systemen, säger Erika Stöckel. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.