Fest, fylla och ett jävla röj. Little Jinder är artisten som jämfört sig själv med Amy Winehouse och vars PR-byrå säljer in henne med hjälp av hennes ”frispråkiga instagramstorys”. Ibland på gott – musiksverige behöver fler kvinnliga artister som struntar i att vara bekväma eller passa in. Men risken finns att personan tar över och börjar kännas utstuderad och sökt.
På förra albumet, som hette just Hejdå, ville Little Jinder ta farväl. Av vad, var inte helt solklart. Men om det var det ibland övertydligt dekadenta tjugonånting-livet så har hon lyckats. På Little Jinders unreleased romance låter hon äldre, svalare och coolare.
Musikaliskt är det långsamt, syntdriven 80-talsdoftande pop med dov bas och dova trummor. Det är mjukt, flödande och svävande fast med en del roliga detaljer, som smörig saxofon. Temat är fortfarande främst olycklig kärlek, men det är mer sorgset och eftertänksamt än argt och kaxigt.
Varför hon valt att kalla det för mixtape är inte lätt att veta, det är varken egenutgivet eller särskilt utsvävande eller annorlunda. Kanske beror det på att antalet låtar (sju stycken, en perfekt längd!) – varken passar in i formatet Ep eller album. Men om det var det som krävdes för att känna kreativ frihet igen, så okej.
Språkbytet är i alla fall en fullträff. Hennes otroligt ljusa röst gör sig bättre på engelska – det får henne att låta mindre barnslig, mer sval. Big Jinder! Dessutom blir texterna bättre: mindre bokstavliga och dagboksaktiga, mer poetiska. Som i mörka, vackra Waves, där de återkommande bråken och ångesten i en relation man innerst inne vet är dömd men har svårt att lämna, blir en storm på havet. Snyggt, smart och oemotståndligt:
”When the waves storms in, I try to ride it, telling you lies, trying to fight it, there's blood in the sea from the shells under your feet and I cry”
Dessutom sjunger Little Jinder bättre på engelska. I en av mixtapets bästa låtar, Into you, är det faktiskt hennes röst som verkligen får det att lyfta.
Visst – Little Jinders låttexter blir mindre originella på engelska. Men känslan av att bli dumpad eller våndas i en bränd relation förmedlar hon minst lika starkt på engelska – om inte starkare. Det bara låter proffsigare och vackrare, på köpet.