Riksantikvarieämbetet har fått uppdraget att utreda hur kulturskyddsrådet skulle kunna se ut och fungera. Deras uppgift blir bland annat att ta ställning till hur kulturskyddsrådet ska organiseras och att tänka på vilka konsekvenser som inrättandet av ett nationellt kulturskyddsråd kan få.  

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) tror att ett nationellt kulturskyddsråd skulle kunna göra stor skillnad för bevarandet av svenska kulturarv vid kris eller krig. 

– Vi ser att man ofta väljer att ge sig på kulturarvet för att slå ut identiteten som finns i en nation. En av erfarenheterna vi har drar från institutionerna i Ukraina är just att samordningen har saknats. De har en stark samordning nu, men det har ju tagit tid. Och kan man ligga före med den vinner man mycket på det, säger Parisa Liljestrand. 

Osäkert säkerhetsläge 

Det är på grund av det rådande världsläget och kriget i Ukraina som kulturministern vill se höjd beredskap i kultursektorn.

– Vi har ett mycket osäkert säkerhetsläge idag, det osäkraste vi haft på väldigt lång tid, och vi måste se över säkerheten utifrån alla olika perspektiv. Och då måste vi ju ta ett ansvar för det enorma kulturarv vi har i Sverige. 

Arbetsuppgifterna fortfarande obestämda 

Men ännu är det oklart precis vilka arbetsuppgifter rådet skulle kunna ha. 

– Riksantikvarieämbetet har fått i uppgift att titta på hur ett sådant här råd kan utformas, och vad de bör ägna sig åt. Men en av rådets uppgifter är naturligtvis att titta närmare på hur samordning kan ske, så att man kan få en bra användning av statens resurser, säger Parisa Liljestrand. 

Enligt kulturministern kommer utredningen vara färdig i augusti.