Pontus Hultén var verksam vid Moderna Museet under åren 1958-1973 och tillträdde som chef 1960. Moderna museet blev under hans epok ett experimentellt kraftcentrum för alla möjliga konstuttryck och lockade till sig en bredare publik.
Hultén drömde om att konsten skulle spela en större roll i samhällsutvecklingen och Moderna museet blev under hans tid som chef en del i det svenska samhällsexperiment.
Släppte in folkrörelser
Hultén öppnade museidörren för olika rörelser: fredsrörelsen, miljörörelsen, kvinnorörelsen. Han presenterade den nya generationens konstnärer, som Robert Rauschenberg med den berömda geten, Jasper Johns men också Andy Warhol Roy Lichtenstein, långt innan de blev stora i USA.
– Han var det stora namnet på den internationella konstarenan. Efter det han hade gjorde på Moderna Museet var han en självklar kandidat för Centre Georges-Pompidou när det skulle startas.
Efter framgångarna i Paris med en retrospektiv Dali-utställning som drog rekordpublik fick Pontus Hultén vara med och bygga upp ytterligare fyra monumentala konstmuseer: Bundeskunsthalle i Bonn i Tyskland, konstmuseet Palazzo Grassi i Venedig i Italien samt Museum of Contemporary Art i Los Angeles i USA och Schweiz. Pontus Hultén var också den förste chefen för Museum Tinguely i Basel i Schweiz, som öppnade 1996.
En exportprodukt
– Det blev en slags exportprodukt som han åkte runt och satte igång på olika platser, säger författaren Claes Britton.
Under sitt långa yrkesliv var han, med sin klara visuella vision och sitt stora intresse för historia och politik, med och formade den nya tidens konstmuseer.
Pontus Hulten avled 2006, 82 år gammal, men är än idag beundrad och omstridd.
I Sverige, är han dock kanske mest ihågkommen för att han i samband med en utställning i Sankt Petersburg 1990, utan tillstånd lät tillverka kopior av Andy Warhols beryktade Brillo-boxar som såldes vidare med förfalskade ”äkthetsintyg”.
Se reportaget om Pontus Hultén i klippet.