Med över 60 dansare, en full symfoniorkester och den finska, manliga skrikkören Mieskuoro Huutajat har Jiří Bubeníček, tillsammans med sin tvillingbror, scenografen Otto Bubeníček och kostymören Nadina Cojocaru, gjort dansföreställning av Kafkas Processen – skräddarsydd för Kungliga operan.
– När jag presenterade förslaget för den konstnärliga chefen på Kungliga operan här i Stockholm hoppade han direkt på idén, säger Jiří Bubeníček till Kulturnyheterna.
Många känner till berättelsen om kontorsarbetaren Josef K, som blir fast i en absurd, rättslig process efter att plötsligt ha häktats utan att ha begått något brott. Men få har sett den gestaltas i form av dans. Koreografen Jiří Bubeníček, född 1974, växte upp i Prag i samma kvarter som Franz Kafka och gick till och med i samma skola.
– Jag växte upp i ett Prag som inte var lika renoverat som i dag och som hade en stämning av Kafka över sig. Jag har läst alla Kafkas böcker. Processen har jag läst framlänges, baklänges, massor av gånger.
Fysisk berättelse
Kulturjournalisten och författaren Ulrika Knutson är sedan länge bekant med Kafkas verk och ser dansgreppet som en naturlig omvandling.
– Det finns så mycket fysiskt i berättelsen, kroppen var väldigt viktig för Kafka själv. Det är drömsk atmosfär med trånga utrymmen där personerna måste huka sig och ha kuddar på huvudet för att inte bli mörbultade, säger hon.
– Kafka träffar så många människor. Från de som är längst ner i samhället och blir utnyttjade till högt uppsatta jurister med mycket makt. Det var det som attraherade mig, de olika färgerna i boken, säger Jiří Bubeníček.
När Processen kom ut ett år efter Franz Kafkas död 1924 uppfattades den som en berättelse om sinnesjukdom. Men snart gjordes politiska tolkningar av den mångbottnade boken om Josef K, som går under i ett byråkratiskt system, och förbjöds under såväl nazitiden i Tyskland och i det kommunistiska Sovjet.
Tolkas i samtiden
Just tolkningsutrymmet kan vara en av anledningarna till att kulturskapare fortsätter att arbeta med berättelsen, trots att den är snart hundra år gammal.
– Det är en så öppen bok som släpper in vårt samtidssyre hela tiden. Det är omöjligt för oss att inte tolka den utifrån den tiden vi lever i nu. Den kommer att bli tvåhundra år också, det är jag övertygad om, säger Ulrika Knutson.
– Kafka skriver om hur en byråkrati och ett system kan korrumperas, och det tyvärr något vi ser hända hela tiden i dag. Systemet utgörs av oss människor, men varför försvinner vi i det och sätter masker för våra ansikten? säger Jiří Bubeníček.
Processen hade urpremiär på Kungliga Operan 17 maj. Sista föreställningen är 12 juni 2019.