Det är känt sedan tidigare att tv-avgiften avskaffas och en skatt ersätter. Det innebär att hushåll bestående av ensamstående med eller utan barn kommer att få betala 100 – 150 kronor mer för public service 2029 jämfört med 2019. För par eller familjer med minderåriga barn beräknas den årliga kostnaden öka med 200 – 300 kronor.

När det gäller Public service-bolagens uppdrag föreslår kommittén ett antal förändringar:

• SVT och Sveriges Radio ska stärka sin bevakning i svagt bevakade områden i landet. För att inte konkurrera med kommersiella medier i för hög utsträckning föreslås bolagen fokusera på att tillhandahålla ljud respektive bild. Det tros främja mediehus som i huvudsak har textbaserade nyhetssajter.
• På grund av det förändrade säkerhetspolitiska läget ökar behovet av sändningar till utländsk publik. Sveriges Radio ska tillhandahålla ett nyhetsutbud riktat till människor i Sverige som inte kan ta till sig nyheter på svenska.
• Bevakningen på de svenska minoritetsspråken ska ligga på samma nivå, förutom bevakningen på jiddisch, som ska öka.
• Definitionen av public service-bolagens kärnverksamhet ska även omfatta det som publiceras på internet. Som det ser ut nu granskas inte internetutbudet av granskningsnämnden för radio och tv. Frågan måste dock behandlas separat i en aviserad grundlagsutredning och förändringar i yttrandefrihetsgrundlagen kan träda i kraft 2023.
• Kommittén konstaterar även att bolagen bör undvika att göra publicering exklusivt på sociala medier.
• Den lättlästa tidningen 8 sidor kommer inte att rymmas inom ramen för ett nytt public service-uppdrag.
• Förhandsprövning av nya tjänster ska begränsas till nya tjänster av större betydelse och väsentliga förändringar av befintliga tjänster. Möjligheten att bedriva försöksverksamhet av nya tjänster får prövas under sex månader och istället för dagens tolv. Berörda intressenter – alltså till exempel andra mediebolag – föreslås kunna begära förhandsprövning.