En mer renodlad skräckinramning hade gjort denna vackra, men tråkiga serie bättre. Foto: Apple+

Tv-recension: Lisey's story

Uppdaterad
Publicerad

Pablo Larraín och Stephen Kings mini-seriefilmatisering av Kings bok är en visuell fest, men drar för mycket åt drama-hållet – en genre som rollfigurerna inte håller för i åttatimmars-formatet. En mer renodlad skräckinramning hade gjort denna vackra, men tråkiga serie bättre.

Vi befinner oss i välbekant Stephen King-territorium: En författare hemsöks av demoner, som är både metaforiska och övernaturliga (mest övernaturliga) och den skrämmande inre värld som gjort honom till stjärna finns inte bara i hans huvud, utan även på något sorts extradimensionellt plan dit man kan ta sig om man är mottaglig och med hjälp av vatten.

Barndomstrauman, monster och litterär fanatism är också bekanta teman som dyker upp.

serierecension

När Lisey’s story (baserad på King-romanen Liseys berättelse) har Liseys (Julianne Moore) författarmake Scott Landon (Clive Owen) nyligen gått bort. En professor och en psykopat är ute efter hans kvarvarande manuskript, men Lisey vill inte ge upp sin makes kvarlåtenskap. Liseys självskadande syster verkar hemsökas av samma värld och demoner som givit Scott sin författarframgång.

I denna tv-serie gör Stephen King, som även varit med och skrivit tv-manuset, gemensam sak med den chilenska regissören Pablo Larraín, mest känd för Sällskapet, Jackie (om Jackie Kennedy) och den kommande biografiska filmen Spencer om prinsessan Diana.

Visuellt och stämningsmässigt är det ett lyckat samarbete: Larraín ger Stephen Kings övernaturliga världar ett vackert vemod som många av det över hundratalet King-filmatiseringar missar. Den alternativa världen kallad Boo'ya moon är sagolik, otäck och lockande.

Däremot är Pablo Larraíns utpräglade dramastil lite för stillsam och eftertänksam för att göra fungerande skräck av Lisey’s story. Snyggheten får trumfa rädslan. Samtidigt har mångbottnade rollfigurer aldrig varit Stephen Kings starka sida, vilket gör det hela lite för tråkigt för åtta timmars drama.

Det långsamma tempot hade krävt ett starkare persongalleri och även om det finns ett par fantastiskt obehagliga scener, så blir jag uttråkad många fler gånger än jag blir rädd och det kan väl ändå inte vara meningen?

Huvudrollsinnehavaren Julianne Moore, känd för att spela (ibland lite för) uttrycksfulla roller har inte tillräckligt att göra. Den mest imponerande rollinsatsen står istället Dane DeHaan för. Rollfiguren Jim Dooley hade kunnat framstå som ett filmiskt dussinpsyko, men DeHaans släpiga, avstrubbade spelstil gör honom riktigt obehaglig.

Lisey's story visas på Apple TV+.

Lisey's story

Betyg: 2

Av: Pablo Larraín och Stephen King

Med: Julianne Moore, Clive Owen, Dane DeHaan med flera

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

serierecension

Mer i ämnet