Skräckrocken med Alice och Ozzy närmar sig de 80. Ghost ser till att det teatrala och tematiska bland kranier och kyrkogårdar lever vidare. Eller gör de det?

På senaste sjätte albumet gör översteghosten Tobias Forge en helomvändning. Bort från högljutt vevande, makt, undergång, religion. Och vänder för första gången – lite överraskande – istället blicken inåt mot människans egen oro och bräcklighet.

Ingen av gruppens signifikativa skräckpåvar kan hindra oss från att höra det mest nakna och personliga de gjort. Att det dessutom presenteras mindre extravagant än på deras tidiga rockoperor utan mer ligger i mittfåran av klassisk amerikansk arenavänlig bilradiometal – det blir klädsamt i sammanhanget.

Ghost sjunger inte om världen av krig och kollaps runt oss, men genom att berätta om vårt inre kaos så speglas allt detta ändå. Vem hade väntat sig något sådant från skräckrockens nutida budbärare?

Hör hur albumet låter i klippet.