Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Koreografin är ett exempel på en välkommen och spännande utveckling”. Foto: Andreas Idén/SVT

Recension: ”Sylph” på Elverket: ”Roligt och vackert”

Uppdaterad
Publicerad

Koreografin är ett exempel på en välkommen och spännande utveckling inom den samtida dansen, tycker Anna Hedelius.

Att det finns en enorm fascination för varelser som rör sig i sitt naturliga habitat vet alla som har följt ”Den stora älgvandringen” i tv eller någon gång besökt trandansen vid Hornborgasjön. Den som vill kan se ”Sylph” som en kommentar till sådana företeelser.

I sitt första verk för Cullbergbaletten har den isländska koreografen Halla Ólafsdóttir hämtat inspiration från Michel Fokines koreografi ”Les Sylphides”, en balettsvit som sattes upp av ryska baletten i Paris 1909 till orkestrerad musik av Chopin. Man brukar kalla ”Sylfiderna” för den första baletten utan narrativ.

Det är ett verk som bygger helt på stämning och känsla, och även om sylfiderna på Elverket har en helt annan persona än Fokines fjäderlätta och tyllklädda tåspetsväsen finns det helt klart beröringspunkter.

Här har vi ett antal väsen, till en början iklädda vita svanedräkter som tuppar sig, juckar och lever ut sina begär. Här utsätts både vi och de för naturens element i form av vind, vatten, månljus och dimma. Viskande röster, fragment av text, ylanden och en ljudbild som rör sig mellan atmosfärisk ambient via technobeat till mer östliga influenser.

Det är sensuellt, ibland rakt av sexuellt, när de ger uttryck för sina allra mest primitiva lidelser och gärna utmanar oss genom att förföriskt krypa tätt intill uppe i bänkraderna. Det här är varelser från den mytiska och lite farliga världen, den som konsten i alla tider lockats av om det så är via Näcken, älvorna hos Shakespeare eller rumpnissarna i Ronja Rövardotter.

Ólafsdóttirs koreografi är ett utmärkt exempel på en både välkommen och spännande utveckling inom den samtida dansen. Här finns referenserna till danshistorien såväl som blinkningarna till samtiden, här finns den totala kroppskontrollen och möjligheten att via fysik, röst, ljus och ljud söka sig bortom både det romantiskt sköna och det tufft ytliga.

Med allkonstverkets alla medel bjuds vi in till en föreställning där associationerna kan flöda fritt för den som släpper på intellektet.

”Sylph” är förledande, rolig och bitvis väldigt vacker scenkonst.

Sylph

Spelas på Elverket, Stockholm

Längd: 60 min

Koreografi: Halla Ólafsdóttir

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.