Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Bild ur Våroffer med Benke Rydman Foto: Kulturhuset Stadsteatern

Allt fler robotar i scenkonsten: ”Känns som att den har en egen själ”

Uppdaterad
Publicerad
Roboten dyker upp allt oftare på teaterscener både i Sverige och internationellt. De dansar, utför akrobatiska koster och samtalar med både ensemblemedlemmar och publik. Men även om det är en scenkonsttrend just nu har teatern en robothistoria som sträcker sig ända tillbaka till 1920-talet.

– Termen robot kommer från teatern. Det var en dramatiker som hette Karel Čapek som skrev en pjäs som heter R.U.R.  där tar robotarna makten över människorna, berättar Rikard Hoogland som är docent i teatervetenskap vid Stockholms universitet.  

R.U.R skrevs 1920 och hade premiär året därpå. Föreställningen blev en succé som spelades världen över och översattes till över 30 språk.  

– Tidigare så hade man sagt automat men nu sa man robot om den här typen av varelse, maskin eller vad det nu var. Och det är just den där osäkerheten som jag tror är så lockande och skrämmande, säger Rikard Hoogland. 

”Känns som att den har en egen själ”

En av de föreställningar som spelas just nu med en robot i ensemblen är The last fish på Östgötateatern. För idé och koncept står Magali Bancel och Mattias Lindström som ville undersöka möjligheterna att använda en industrirobot som cirkusutrustning och låta maskinen möta clownkonsten.  

– Roboten har verkligen sitt eget uttryck. Det känns som att den har en egen själ, säger Magali Bancel. 

– Tanken i våran föreställning här är ju att den ska vara med och hjälpa oss i föreställningen med olika moment men den gör ju väldigt sällan så som våra karaktärer tycker att den ska göra, säger Mattias Lindström som utöver att spela i föreställningen också har gjort stora delar av programmeringen och de tekniska scenlösningarna i föreställningen.  

– Att det inte riktigt går som det ska gör att det blir mer mänskligt, säger Magali Bancel. 

”Visa både farorna och möjligheterna”

Rikard Hoogland berättar att han har sett väldigt många exempel på robotar i scenkonsten under de senaste åren men att det också har blivit mer dockor och föremål på scen. 

– Jag tror att man hela tiden vill prova gränserna och utmana publiken. I samhällsdebatten så är det ju väldigt mycket om att vi har svårt att få folk att jobba inom vården. Hur ska vi ha en mänsklig vård ? Hur ska vi få känslor in i vården? Kan det vara robotarna som ger oss de här känslorna?  

– Det är ju någonting som är på gång i samhället och då vill man ju också se det på scen. Där kan man utforska och även visa både farorna och möjligheterna. 

Vad tror du om framtiden för roboten på scen?  

– Det känns som att det här bara är en början. Vi använder den mycket som en cirkusutrustning, en akrobatikutrustning, och det finns oändliga möjligheter som vi inte ens har börjat testa. Så att vi hoppas att det där bara kommer att utvecklas. Det kommer att bli väldigt spännande att se, säger Magali Bancel. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer