Javascript är avstängt
Så hajpas svenska artister med fejkade fans
Plötsligt blir en artist viral i sociala medier. En del av en låt hörs överallt på Tiktok. Men ofta blir låten inte viral för att den har fans, utan det rör sig om en ny form av dold marknadsföring. Metoden går ut på att företag anlitar sociala medieranvändare som får betalt för att klippa videor som ser ut som äkta engagemang.
Tidigare under våren anklagades det amerikanska bandet Geese för att ha fejkat sin popularitet.
Indierockbandet blev stort på Tiktok, till synes på egen hand. Sedan lät PR-byrån Chaotic good, som har bland andra Geese och Zara Larsson som kunder, sig intervjuas i Billboard och berättade att de ofta ”fejkade viralitet” genom att beställa en stor mängd videor som har sina kunders låtar i bakgrunden.
Det ser ut som vanliga användarvideor, men är alltså en del av en kampanj.
Fenomenet finns även i Sverige där musikakter som De vet du, Dani M och norska Kuselofte under april, maj och juni haft kampanjer där sociala medier-användare kan få en euro per tusen visningar för en video med gruppernas låtar i bakgrunden.
I videon berättar den svenska musikinfluencern Leonard ”Leo tipsar” Lukic och den amerikanska journalisten Lane Brown om fenomenet.
Clippings
Marknadsföring med clippingsagenturer skiljer sig från UGC – user generated content – genom att inte vara reklammärkt.
Enligt journalisten Lane Brown var en av de första att anamma metoden influencern Andrew Tate, som betalade sin fangrupp för att klippa upp hans poddar och Youtubevideor i massa mindre delar och sprida i sina sociala medier, främst Tiktok.
Följaktligen drog algoritmen slutsatsen att han var populär och började dyka upp i folks flöden. 2023 var Andrew Tate en av mest googlade personerna eftersom många undrade vem mannen som dök upp i deras flöden var.
Relaterat
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.