Sveriges största kulturmyndigheter har avsatt en hel eftermiddag i Almedalen för att prata om yttrandefrihet och självcensur mot bakgrund av den hotbild som finns mot vissa kulturutövare, både i Sverige och resten av världen.
Bland annat samtalade Anna Furumark, Regionmuseet Kristianstad, Pia Forsgren, teaterchef och konstnärlig ledare för Judiska teatern tillsammans med Ozan Sunar, vd och konstnärlig ledare för Moriska Paviljongen – om deras erfarenheter om att leva med en hotbild, både mot sig själva, och den personal de företräder.
Hoten kommer bland annat från kriminella organisationer och olika extremistgrupper.
Pia Forsgren berättar till exempel om hur hon in i det sista varit osäker på om föreställningar har kunnat hållas, på grund av hot från antisemitiska krafter, och vilka krav det ställer på henne som chef.
– Kultursektorn har inte de här kompetenserna. Dels att kunna grundlagarna men också att hantera säkerhetsfrågor, säger Anna Furumark som efterlyser hjälp från politikerna. Hon föreslog bland annat att man bör budgetera för säkerhetspersonal till utsatta kulturscener.
Inte bara kulturens område
Alice Bah Kuhnke var också på plats under eftermiddagen. Hon anser att hoten måste lyftas på en nivå som inte enbart omfattar kulturens område, det här är ett problem där kulturpolitiken måste samverka med bland annat säkerhetspolitiken.
Vad gör du för att motarbeta hot mot kulturen i Sverige?
– Det vi gör nu är att vi arbetar fram en handlingsplan som kommer presenteras senare under året. Vi träffar flera olika konstnärsorganisationer och andra föreningars företrädare för att ta till oss av vad de ser behövs. Vi kombinerar det med kunskap från polisen och från kommuner kring vad de har upplevt, men också vad de ser för brister i rådande system, säger Alice Bah Kuhnke till Kulturnyheterna.
Hon vill också hjälpa de kulturutövare som hotas eller tvingas till censur i andra delar av världen, och berättar att hon arbetar för att låta det så kallade fristadssystemet ta mer plats.
– Fristadskonstnärerna och det systemet vi har för dem är ju fantastiskt. Tyvärr är inte fristadskonstnärerna så många och det fungerar lite olika i de kommuner som tagit emot fristadskonstnärer.
Ännu är inga beslut fattade. Men arbetet mot ett förverkligande av ett utbyggt system är enligt Alice Bah Kuhnke i full gång.
– Jag vill arbeta för att vårt fristadskonstnärssystem ska få mer utrymme, större plats och kunna omfatta fler konstnärer.
Nära att falla samman
I nuläget finns det 14 aktiva fristäder i Sverige. Och systemet har varit i svajning, inte minst när moderaterna i Gävle kommun valde att pröva om en kommun får ägna sig åt den här typen av verksamhet. Förvaltningsdomstolen sa nej, men beslutet överklagades. Kammarrätten beslutade istället att kommunen visst kunde ta emot hotade kulturutövare, där har det nu stannat.
Hur ser du på den kritik som varit mot systemet?
– Jag tänker att det var en kommun och att det finns många kommuner som inte ställer sig frågande, Malmö stad till exempel har ett väldigt fint fungerande system. Jag tänker att vi får sprida de exemplen på när det har fungerat väldigt bra när vi tar ett omtag på modellen, säger Alice Bah Kuhnke.