På SD:s kommun- och landstingsdagar gav partistyrelsen bifall åt en motion om begränsning av låneord. Partiet har nu infört förslaget i sitt landstingspolitiska program. Foto: Per Groth/TT

SD vill stoppa låneord – Språkrådet kritiskt

Uppdaterad
Publicerad

Sverigedemokraterna vill minska ”missbruket av anglicismer” och stoppa importen av låneord i svenska språket.

Men Språkrådet förstår inte hur det skulle gå till.

”Jag har väldigt svårt att se poängen”, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör.

Under Sverigedemokraternas Kommun- och landstingsdagar beslutade partiet att anta en motion om begränsning av utländska låneord i svenska språket.

Låneord som redan är etablerade i svenskan är okej att fortsätta använda, anser SD, men ”missbruket av anglicismer” bör kontrolleras.

– Det finns antagligen tusentals och åter tusentals låneord i svenskan redan. Det är de låneord som kommer in i språket och som redan har svenska motsvarigheter som ska kontrolleras, säger Bo Karlsson, gruppledare för SD i landstinget i Kalmar.

– Alltså balett till exempel, eller webb, finns redan. De är motiverade låneord. Det är framförallt anglicismer, som att ”flygplanet går ned” – go down, istället för att störta eller att vi använder ”cred” istället för ”uppskattning”.

”Dåligt självförtroende”

Bo Karlsson tycker att de ”omotiverade låneorden” varslar om dåligt, kulturellt självförtroende.

– Det visar på att man inte tror på sitt eget språk, en statussänkning. Sverige är väldigt liberalt när det gäller de här sakerna. Vi får stadigt sämre kontakt med vårt kulturarv och äldre personer i samhället, säger han.

Är Sverige verkligen väldigt liberalt med det här?

– Jag läste någon jämförelse med Frankrike men den kan i och för sig ha ett årtionde eller två på nacken. Det känns som att det har gått väldigt långt, så mycket kan jag säga. Så som språket låter nu – så lät det inte för trettio år sedan.

Hur begränsningen av låneord och anglifiering ska gå till i praktiken, vill inte Bo Karlsson svara på. Han hänvisar till SD:s kulturpolitiska talesperson Aron Emilsson, som i sin tur hänvisar till partistyrelsens yttrande i frågan, där det inte framgår när och hur förslaget ska tillämpas.

Viktigt med engelska

Språkrådet, som ägnar sig åt språkvård och språkpolitik, har svårt att se hur en skärpning av låneord skulle se ut.

– Sedan 2009 har vi en språklag. Den slår fast att svenskan är det officiella språket i Sverige. Vi har ett uppdrag om att tillämpa och följa upp den lagen, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör på Språkrådet.

– När vi diskuterar anglifieringen, landar vi alltid i att vi lever i en globaliserad värld och måste kunna verka på den internationella marknaden. Då handlar det om att ha goda kunskaper i engelska. Vi får inte låta engelskan ta över, men vi får heller inte ta bort den, säger hon.

”Svårt att se poängen”

– Svenskan utvecklas, precis som alla andra språk, hela tiden. De flesta av våra ord går att härleda till andra språk. När det dyker upp nya företeelser så måste vi hitta begrepp för dem. Det jobbar vi på språkrådet med. Oftast försöker vi hitta en svensk böjning på ord som redan finns på ett annat språk, till exempel lobbning eller mobbning.

Ni borde inte hitta på helt nya ord på de företeelserna då?

– Jag har väldigt svårt att se poängen med det. Om ordet redan finns ser jag hellre att vi använder det men att vi anpassar det till svenskan. Jag bedömer inte att vi är i behov av någon starkare lagstiftning när det gäller svenska språket, säger Ingrid Johansson Lind.

– Vi måste både värna och utveckla det svenska språket, och samtidigt se till att vi inte tappar vår förmåga att kommunicera med omvärlden.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.