En genomsnittlig brittisk femåring finns på 1500 bilder online, enligt den brittiska kommunikationsmyndigheten Ofcom. Foto: Thomas Ferm/SVT

Föräldrar delar tusentals bilder på sina barn – nu kommer kritiken mot ”sharenting”

Publicerad

Fenomenet att dela bilder på sina barn kallas för ”sharenting”, och i dag finns en genomsnittlig femåring på 1 500 bilder på nätet. Men nu börjar barnen som fått sina liv dokumenterade protestera mot föräldrarnas delningsiver: Är det alltid ok att dela bilder på sina barn, utan deras tillstånd?

Gwyneth Paltrow delade en bild på sin dotter Apple till sina sex miljoner följare – och Apple blev vansinnig. Händelsen fick stor uppmärksamhet, och flera bedömare ser protesten som ett startskott till ett uppror. Hur kommer generation Z egentligen att reagera på de tusentals bilder på nätet som dokumenterar en hel uppväxt?

– Eftersom jag är med mina barn så mycket lägger jag upp bilder på dem. Om någon del av mitt privatliv ska finnas på internet så måste de vara med. Det hade jag kunnat strunta i, men då hade jag också valt att leva ett liv utanför samhället.

Anna Björklund är programledare, poddare och tvåbarnsmor, och har varit på internet sedan hon var tio år gammal. Nu är hon 28 och har nära 7 000 följare på Instagram, där hon ganska frekvent lägger upp bilder på barnen Karl-Gustaf och Filomena, ett respektive två år gamla.

”Samma regler gäller”

– Det är inte superstor skillnad på internet och verkliga världen. Folk är hyfsat bekväma med att ha sina barn på en offentlig plats. Jag brukar inte ha mina barn nakna på en offentlig plats och inte heller nakenbilder på dem på internet. Det är samma regler som gäller.

Utöver nakenhet undviker Anna Björklund att publicera gnäll.

– Jag tycker inte om att diskutera att barnen är jobbiga inför främlingar. Jag vill inte framställa dem i dålig dager, säger hon.

Anna Björklund med maken Kristoffer ”K” Svensson och barnen Karl-Gustaf och Filomena. Foto: Anna Björklund

Generation Z

Till skillnad från millennials, som funnits på internet sedan drygt tjugo år tillbaka i tiden, kommer den yngre generation Z att ha lämnat digitala fotavtryck sedan innan de fötts. Den amerikanska forskaren Stacey Steinberg är professor i juridik och har specialiserat sig på barns integritet. Hon skriver att sharenting innebär ett kulturellt paradigmskifte för vad en barndom är.

En studie från säkerhetsföretaget AVG visar att en fjärdedel av alla bebisar i USA och Europa existerar på internet innan de är födda, genom att deras föräldrar laddat upp ultraljudsbilder på dem som embryon. En genomsnittlig brittisk femåring finns på 1 500 bilder online enligt domänföretaget Nominet, och i USA har 92 procent av alla barn under två år en unik digital identitet.

Unga lämnar Facebook

I Sverige finns ingen färsk statistik, men Kamrat-Posten gjorde en undersökning kring fenomenet för fyra år sedan, och då vittnade KP-läsarna om att mer än var fjärde förälder lade upp bilder på dem utan lov. Sedan dess har antalet arga insändare på ämnet minskat till tidningen. Lukas Björkman, chefredaktör på Kamrat-Posten, tror att en av orsakerna till det kan vara att föräldrar och barn nu är på olika plattformar.

– KP-läsarna delar exakt det de vill med exakt dem de vill på Snap. Föräldrarna lägger ut tråkiga bilder på Facebook och Insta. Så det är säkert många barn som inte har koll på vilka bilder föräldrarna lägger upp, orka scrolla Facebook och Insta ... Särskilt Facebook har tömts på folk under 18 de senaste åren, skriver Lukas Björkman i ett mail till Kulturnyheterna.

En övergångsrit

Generation Z tycks ha överlistat internets långa minne, de använder appar som tidsbegränsar innehållet. Problemen för dem tenderar i stället att uppstå när de upptäcker vad föräldrarna gjort. Barns självgooglande beskrivs av The Atlantic som en ny rite de passage, en ny övergångsrit.

Det är inte bara Gwyneth Paltrows dotter som har rutit ifrån. Instagram-barnen har vuxit upp, skriver Aftonbladets Johanna Fränden. Den amerikanska essäisten Christie Tate råkade ut för ett sociala medier-drev efter att hon skrivit en artikel i The Washington Post om att hon tänkte fortsätta mammablogga – mot dotterns vilja.

Juridikprofessorn Stacey Steinberg skriver att sharenting innebär en konflikt mellan föräldrars yttrandefrihet och barns integritet. Konflikten har existerat även tidigare, men har då främst drabbat professionella självbiografiker. Kerstin Thorvall, Anna Wahlgren, Doris Lessing och Per Gunnar Evander är några av de 1900-talsförfattare som skildrat sina barn till barnens förtret. På 2010-talet är alla berättare.

Skärmdumpningsrädsla

Anna Sahlin är en internetskämtare med nära 24 000 följare och sedan några månader tillbaka mamma till bebisen Viola. När hon lägger upp bilder på dottern placerar hon ofta ett litet djuransikte eller en skojig mustasch framför hennes ansikte.

– Mitt större följarantal är nästintill obehagligt. Inte för att de är onda, men man är så jävla hudlös, säger hon. Men den främsta anledningen till att jag gör så är att jag inte kan fråga mitt barn. Hon kan inte förstå konsekvenserna av att finnas på internet.

Anna Sahlin väljer att dölja sin dotters ansikte när hon postar bilder. Foto: Anna Sahlin

Anna Sahlin säger att hon är orolig för att bebisbilderna ska hamna på tveksamma villovägar.

– Jag tror inte att det sitter en pedofilring och väntar, men de skulle kunna användas i oseriös marknadsföring. Genom att sätta ett djuransikte på mitt barn går bilden inte att använda.

Ungas vett och etikett

Anna Sahlin och Anna Björklund säger sig båda vara bättre på internetkutym än äldre generationer. En farmor är troligare att lägga upp en barnnakenbild än en 90-talistmamma, säger Björklund. De är båda medlemmar i slutna föräldragrupper och tycker att diskussionerna där gör föräldraskapet mindre ensamt.

– Det är ett exempel på att internetetiketten fungerar bättre än folk säger. Där kan man berätta om problem i ett slutet sammanhang, och få hjälp och stöd om man behöver det. På Instagram är det mer som att ställa sig på ett torg och skrika ”Mitt barn är jobbigt”, och det gör man liksom inte, säger Anna Björklund.

Detta är ”sharenting”:

Visa

Sammanslagning av engelskans sharing och parenting.

Ordet används för att beskriva fenomenet att föräldrar regelbundet publicerar innehåll om sina egna barn i sociala medier. Sharenting utsågs till årets engelska ord 2016 av Collins Dictionary. Debatten om sharenting har fått nytt liv under året efter att Gwyneth Paltrows dotter protesterat mot sin mammas agerande i sociala medier.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer