– Skyskrapan är en bild av framsteg, framgång och modernitet, säger Julia Svensson, chefredaktör för tidskriften Arkitektur.
– Det tävlas ju förstås om att bygga det högsta huset, säger Håkan Sundquist, professor i byggnadsteknik.
Storstädernas maktkamp väcker debatt
Ja, allt fler skyskrapor byggs och planeras för i Svenska städer. I nuläget är Malmös Turning torso (190 m) högst, men Göteborgs planerade Karlatornet vill slå nordiskt rekord (245 m), och Stockholms planerade Tellus towers (237 m) är hack i häl.
– Det är nästan som om städerna tävlar om vem som är störst, bäst och vackrast genom att visa att man kan bygga högst, säger Julia Svensson.
Skyskraporna beskrivs ofta som storslagna landmärken och arkitekturen uppmärksammas ibland internationellt. Stockholms Norra tornen lyfts till exempel fram av CNN som en av de tio mest spektakulära byggnader som är med och ”formar världen 2019”. Men de höga byggnaderna väcker också kritik.
– Solen står lågt i Sverige, och när man då bygger högt så kastar man skugga över gatorna. Det blir mörkt, fuktigt och tråkigt, tycker Björn Tarras-Wahlberg, ordförande i föreningen Blasieholmens vänner, som arrangerat protester mot vad han kallar ”höghusraseriet” i Stockholm.
Från pyramider och katedraler till lyxbostäder
Människan har alltid strävat efter att bygga högt och närma sig himlen, menar Julia Svensson. Och Håkan Sundquist, proffessor i byggnadsteknik, utvecklar:
– Det började redan med farao Cheops som byggde Cheopspyramiden i Egypten. Senare hade andra makt och rikedom – på medeltiden var det ju kyrkan, som också ville manifestera det genom att bygga högt. Därför byggdes gott om katedraler under medeltiden.
Idag finns de flesta och högsta byggnaderna – skyskraporna – i länder som USA, Kina, Japan och Saudiarabien. Högst i världen är Burj Khalifa i Dubai med sina 828 meter.
– Den samhällsvision skyskrapan symboliserar handlar om att blicka ned på världen från ovan. Det är en privilegierad position som väldigt få har råd med. De flesta ser upp på skyskraporna från marknivå, menar Julia Svensson.
Men trots symboliken – signalerar sämre tider
Flera av Sveriges skyskrapeprojekt föddes i tider av välstånd. Men projekten drar ofta ut på tiden och tar många år att realisera.
– Att bygga skyskrapor kostar mycket pengar, är förknippat med stora risker, och är tekniskt svårt, säger Håkan Sundquist.
Och eftersom konjunkturerna går i cykler om tre till åtta år, kan framväxande skyskrapor -trots att de symboliserar rikedom- faktiskt vara ett förebud om sämre tider.
– Man brukar säga att när skyskraporna väl kommer upp så är festen snart slut och högkonjunkturen börjar mattas av, säger Julia Svensson.