1600 barn och ungdomar är på internationellt sommarläger i Göteborg för att spela och sjunga tillsammans. Foto: SVT

Social och ekonomisk bakgrund påverkar kulturvanor

Publicerad

Vi ärver kulturvanor från våra föräldrar, men även vår inkomst och utbildning spelar roll för vilken kultur vi tar del av, och i vilken utsträckning. Dessutom skapar de med lägre inkomst mer kultur. Det visar en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys.

– Det sociala arvet spelar stor roll för hur du deltar i den traditionella kulturen, säger Daniel Gustafsson, utredare vid Myndigheten för kulturanalys till TT.

Vilken kultur vi tar del av, och i vilken utsträckning vi gör det, beror till stor del på vår uppväxtmiljö, visar en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys. Den som kommer från ett hem där till exempel läsning och museibesök är en naturlig del av uppväxten, kommer sannolikt att ta med sig kulturvanorna i vuxenlivet.

Kultur efter klasstillhörighet

Förutom arvet hemifrån spelar inkomst och utbildningsnivå roll: ju högre inkomst och utbildning, desto mer sannolikt är det att du läser, ser filmer, går på teater och konserter.

Rapporten visar även att vi väljer sådan kultur som speglar vår egen klasstillhörighet. Det avgörande är dock inte ekonomisk klass, utan snarare värderingen av kultur i den samhällsklass vi identifierar oss med.

Studien visar även en tendens mot att den med högre inkomst också tar del av mer så kallad traditionell kultur, till exempel böcker.

– Det går i den riktningen. Inkomst är inte tydligt kopplad till läsning men kan komma att bli det om utvecklingen fortsätter i samma riktning, säger Daniel Gustafsson.

Men i populärkultur som att lyssna på musik, gå på konsert eller se på film syns inte samma tendens. Där är istället ålder avgörande: det är främst unga personer som tar del av populärkultur.

Mindre pengar, mer skapande

Enligt rapporten är det vanligare att den med mindre pengar till kulturkonsumtion, istället själv är kreativ. Att skriva, teckna eller måla, spela teater, sjunga eller spela instrument och liknande är vanligare bland de med lägre inkomster.

– Vi tror att det handlar om ett slags ”trade-off”. Om man är intresserad av kultur och kulturyttringar men av olika skäl inte kan delta själv så försöker man få utlopp för det genom sitt eget skapande. Men det är en spekulation som behöver undersökas mer, säger Daniel Gustafsson.

Staten stöttar traditionell kultur

Inom kulturlivet är det främst de traditionella konstformerna, teater och opera och museerna som får del av statliga resurser. Därför tycker Daniel Gustafsson att det är intressant att se vilka som tar del av kulturutbudet.

– Enligt de kulturpolitiska målen ska alla ha möjlighet att delta. När man ser de här resultaten kan man ifrågasätta om alla faktiskt har möjlighet, eller samma möjlighet att delta, eftersom det faktiskt blir det här utfallet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.