Kultur

Språket som irriterar svenskarna mest

Uppdaterad
Publicerad

Språktidningen har undersökt språkbruket som stör mest. På delad förstaplats finns felaktiga särskrivningar och ”hen”.

2012 kulminerade debatten om användningen av det könsneutrala pronomenet hen. Tio år senare är det fortfarande ett ord som sticker i ögonen på många, men hur irriterande man upplever ”hen” verkar att sammanfalla med vad man röstar på.

Av dem som svarat på Språktidningen och Novus enkät, som även uppgivit att de röstar på Sverigedemokraterna, tycker 50 procent att ”hen” är det mest irriterande fenomenet i svenska språket.

– Men om man kikar på dem som röstar på Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är det väldigt sällsynt att man irriterar sig på ”hen”, säger Språktidningens chefredaktör Anders Svensson.

Unga ogillar särskrivningar

Utöver politiska åsikter är ålder något som påverkar vad man upplever som störande. Till exempel så stör sig äldre i högre grad på engelska låneord och yngre stör sig på ålderdomliga benämningar på folkgrupper, som ”indian” istället för ursprungsbefolkning. Men alla resultat var inte helt väntade, tycker Anders Svensson.

– Lite överraskande så stör sig unga väldigt mycket på felaktiga särskrivningar. Det förvånade mig lite. Ofta i debatten hör man att äldre tycker att unga slarvar och särskriver för mycket, säger han.

Nio-i-topp irritationsmoment i svenska språket

På frågan vad som irriterar mest i svenskan har 1081 personer mellan 18 och 79 år svarat som följer:

Felaktiga särskrivningar: 22 procent

Könsneutrala pronomenet hen: 22 procent

Onödiga engelska låneord: 15 procent

Irriterar mig inte på något: 12 procent

Irriterar mig främst på andra saker: 9 procent

Användning av ”indian”, ”eskimå”, ”lapp” och ”zigenare”: 8 procent

Fel på ”de” och ”dem”: 7 procent

Fel på ”var” och ”vart”: 2 procent

Vet ej: 2 procent

Källa: Språktidningen/Novus

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.