Staden gentrifieras – med hjälp av kultur

Uppdaterad
Publicerad

I Malmö och Stockholm byggs nya bostadsområden i gamla industriområden, som marknadsförs som hippa, kulturella och kreativa. Innan de byggts färdigt får konstnärer och kulturaktörer hyra lokaler för billigare hyra och driva verksamhet. Har kulturen blivit ett pr-knep för att höja värdet på kommande bostäder? Kulturnyheterna beger sig till Lokstallarna i Kirseberg och undersöker konstens nya roll på fastighetsmarknaden.

– Det här var Malmös andra största arbetsplats, säger koreografen och dansaren Emma Ribbing.

Hon befinner sig i Lokstallarna, en jättelik industrilokal som nu spelat ut sin roll som järnvägsverkstad och istället blivit hem för bland annat pop-up galleri, foodtruck, ljudinspelningsstudio, grafiska formgivare och uppfinnarföretag.

– Sådana här ställen finns knappt i Malmö, vi har sökt i flera år. Vi gick ner till att äta potatis för att kunna bygga det, säger ljuddesignern Silas Bieri, som tillsammans med Emma Ribbing driver In-discourse, en studio för medie- och scenproduktion.

På sikt ska Lokstallarna bli en del av ett större bostadsområde i Kirseberg, men detaljplanerna och första spadtaget kommer att dröja och under tiden får konst och kultur ta plats med hyror som än så länge subventioneras av det statligt ägda fastighetsbolaget Jernhusen. Ett sätt att jobba som blivit vanligare.

”Ett sätt att höja statusen”

– De här stadsbyggnadsprojekten vill blanda in kulturella värden i fastighetsvärden. Det är ett sätt att höja statusen, eller attraktiviteten, i områden, säger Håkan Forsell, professor i historia och ena halvan av podden Staden.

– Det finns inget negativt med att konstnärer får hyra in sig till en billigare hyra men sedan handlar det om hur den långsiktiga fastighetspolitiken ser ut.

Just nu verkar både fastighetsägare och konstnärer nöjda med samarbetet i Lokstallarna. Men det är osäkert hur länge det kommer att vara. I Stockholm, Hamburg och Leipzig har liknande projekt fått kritik för att vara för kortsiktiga och mest handla om att driva upp bostadspriser på områden där konstnärerna själva till slut inte har råd att bo. Har konstnärerna blivit ett pr-verktyg för att höja marknadsvärdet på kommande bostadsområden?

– Ja i många fall kan det vara så. Men det kan ju vara något bra om man inte tappar bort möjligheten att ha kvar kulturen långsiktigt, om än i mindre skala, säger Sofie Weideman, arkitekt på White.

Är konst och kultur ett effektivt sätt att höja värdet på nybyggda bostadsområden?

– Ja det skulle jag säga. I storstadsregionerna, absolut, säger Sofie Weidemann.

Kan behöva flytta

Ulrika Rosberg, ekonomisk förvaltare på Jernhusen är den som har knutit kontakt med konst och kulturaktörerna i Lokstallarna, hon menar att man varit tydliga med villkoren för uthyrning från början.

Kommer konstnärer och kulturarbetare att få fortsätta vara en del av Lokstallarna även när bygget av de nya bostäderna är klart?

– Just i dagsläget är detaljplanen inte klar än. Det dröjer rätt så lång tid, allting är lite vagt. Men förhoppningen är att ta hit verksamheter som har en möjlighet att stanna kvar även i framtiden, säger hon.

Men du kan inte lova någon här att dom kommer att få vara kvar efter att det byggts färdigt?

– Nej.

Men koreografen Emma Ribbing känner inte att hennes existens är hotad om verksamheten inte får vara kvar i Lokstallarna i framtiden.

– Det kanske snarare sporrar oss att se värdet av det vi skapat här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.