I dag avslöjade Svenska Dagbladet att Millennium-författaren Stieg Larsson ägnat över ett decennium åt att kartlägga mordet på Olof Palme.
Han sällar sig därmed till den stora manliga skara som försökt lösa Palmemordet och ibland kallas för privatspanare.
”Förvånar mig inte”
– Det kom förvisso som en överraskning för mig, men det förvånar mig inte. Personer som Stieg Larsson har ju naturligtvis en uppfattning om sådana här saker. Man brukar säga att politiska människor mördas av politiska skäl, säger kriminologiprofessor Leif GW Persson till Kulturnyheterna
Han beskriver privatspanarna som personer med ett oerhört starkt intresse för den typen av frågor.
– Det finns privatspanare som ägnat långt mer tid åt att oavlönat spana efter Palmes mördare än vad det finns poliser som har gjort det på tjänstetid.
Håller liv i fallet
– Ska man vara elak så finns det också ett betydande drag av rättshaverister i gruppen. Men ett värde i det de gör är att de håller liv i fallet. Det gör att saken inte kan somna in i tysthet.
Privatspaning en manlig företeelse
Han beskriver gruppen av privatspanarna (som hellre vill kallas enskilda utredare) som en helt igenom manlig historia.
– Privatspanarna i Palmeärendet är en mycket manlig församling. Den är till och med mer manlig än de poliser som utreder mordet, som också är en påtagligt manlig församlig.
Stieg Larsson ingen dumskalle
Var Stieg Larsson en bra privatspanare?
– Ja, han är ingen dumskalle va. Han hade säkert fungerat alldeles utmärkt som vanlig polis om han nu hade blivit det, vilket jag har svårt att se hur en person med hans bakgrund och intressen skulle trivas på ett sådant ställe. Polisen är ingen politisk miljö. De här poliserna är i mångt och mycket politiska ignoranter. Privatspanarna är betydligt bättre på den biten.
Kommer inte lösa fallet
Leif GW Persson tror inte att Stieg Larssons spaningsarbete kommer lösa Palmemordet.
– Nej. All respekt. Men även om Stieg skulle ha rätt tror jag inte detta kommer klura fram svaret.