– Ah, jag vill bara utvecklas, säger Alexander Ekman.

Han har tidigare skapat verk på de stora operahusen som har inspirerat världsstjärnor som Beyoncé så mycket att det talats om plagiat. Nu har stjärnkoreografen tagit med sig sin experimentella verktygslåda och en handfull utvalda dansare till en mer intim scen: Orionteatern.

Rå äkthet

– Det finns en rå stämning här, en rå äkthet som sitter i väggarna. Verket blir påverkat av den stämningen så det blir lite råare, mindre polerat, säger han.

Med sex dansare, inklusive Ekman själv, utforskar föreställningen Kuckel begreppet manipulation.

Kuckel är ett gammalt ord för fiffel eller fuffens och i föreställningen kucklar sex dansare varandra i ett kuckelsamhälle som påminner mycket om vårt eget. Verket ställer en rad frågor: Vad gör vi egentligen emot vår vilja? Vad sker utan att vi ser och förstår? Är vi kucklade nu?

Växer fram under resan

Det är en vecka kvar till premiären när Kulturnyheterna träffar Alexander Ekman på Orionteatern, men Ekman vet ännu inte var föreställningen kommer att landa.

– Affischerna är redan ute, biljetterna sålda, men vi har ingen föreställning än, säger han med ett skratt. 

Så jobbar han nämligen. Han börjar någonstans med en vision och låter verket växa fram under resans gång. Det är en ångestfylld process men den är nödvändig när nyskapandet är den främsta drivkraften.

Kuckel har premiär 27 februari 2020.

– Det är något lustigt med premiärer. Då ska det vara klart. Men för oss är det bara en nystart. Först efter sista föreställningen är verket klart, säger Ekman.

Vill ta en paus

Efter mer än ett decennium av intensivt skapande, funderar Ekman nu på att ta en paus.

 – Jag tror att det här är en steppning stone till något nytt. Nästa år ska jag ta en paus från skapandet, vila upp mig. Kanske öppna upp en bar vid nån strand.