Årets julkalender Storm på lugna gatan handlar om familjen storm och deras grannar. Foto: Claudio Bresciani/TT

Snö, lussebullar, julgranar och tomtar – Julkalendern blir allt juligare

Uppdaterad
Publicerad

Sen början av 2000-talet har jultraditionernas roll i kalendern ofta varit liten. Men trenden vänder långsamt, i kalendrar som Tjuvarnas jul, Barna hedenhös uppfinner julen, Selmas saga och nu i årets ”Storm på lugna gatan” har jultraditioner fått en allt större roll i berättelsen igen. Men varför?

– Det är ju mörka tider nu i världen så det känns ju extra mysigt med en julig julkalender med mycket värme, humor och de här traditionella julsakerna som finns med, säger Lena Philipsson som spelar Lussan Silfverhjelm i årets julkalender Storm på Lugna gatan. 

– Jag tror att man tidigare har varit rädd för att göra den här stora julfloskeln utan att kunna fördjupa sig i det religiösa eller i samhörigheten. Det finns så mycket annat i världen som vi är medvetna om då kanske inte den här utopin att samla familjen med snö och glada färger känns aktuell.

Men däremot känns det som att det har börjat komma tillbaka för vi behöver berättelser och samhörighet, säger Shima Niavarani som spelar Mika, en av familjen Storms grannar.

”Jag vill ha snö”

I 2018 års julkalender flyttar familjen Storm från storstan till lilla Järnkroken. Där ska stadens årliga julkamp snart börja, med tävlingar i bland annat bästa julkort och bästa julpynt. Men för att den entusiastiska familjen Storm ska kunna delta måste de samarbeta med de andra familjerna på gården där de egensinniga karaktärerna ligger i bitter fejd med varandra.  

– Jag tänkte att ska man göra julkalendern då vill jag ha snö, lussebullar, pepparkakor, julgranar och tomtar, allt det där som jag tyckte var mysigt när jag var liten, säger Emma Bucht, som regisserat årets kalender.

– Sedan tänker jag att det också är viktigt att historien har någonting att berätta. För om man inte har en viktig historia i grunden då spelar det ingen roll hur mycket snö och lussebullar man häller över den.

Kritiserat bristande julstämning

Den första julkalendern på TV var Titteliture som sändes 1960 och sedan dess har julkalendrarna sett ut på alla möjliga sätt och handlat om allt från julgransprydnader som ska hitta tillbaka till julgranen till hur man firade jul i slutet på 1800-talet. Och genom åren har julkalendern varit ett väldebatterat ämne.  

– Kritiken har sett ut på många olika sätt och det har framförallt handlat om bristande julstämning. Men de som framförallt har kritiserat julkalendern är ju inte barnen utan det är de vuxna som protesterar. Det är deras julstämning det handlar om, säger Lena Kättström Höök som är etnolog och intendent på Nordiska museet i Stockholm. 

Hur viktigt är det att det är julstämning i en julkalender? 

– Det är ganska viktigt för det heter ju jul-kalender och då måste det vara juligt, säger Maja Söderström som spelar Vilja, familjen Storms yngsta medlem.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.