Cosplay, vejpa och svajpa är några av de nya ord som tagit sig in i svenska språket under året. Foto: TT

Svajpa, haffa och douche – här är årets nyord

Publicerad

I dag presenterar Språkrådet årets “nyord”. Alltså de ord som tagit sig in i svenskan under året. Ord som säger något om vår tid, ord som kanske inte alla heller förstår. Vad är en “obror” till exempel?

Ett levande språk förnyas ständigt. Ord kommer, ord går. Några är här för att stanna, andra går samma väg som färg-tvn och yuppienallen – in i glömskan.

Ord får nya betydelser

Men gamla företeelser kan också tvingas ikläda sig nya kläder. En gammeldags teveapparat benämns nedlåtande som en tjockteve på samma vis som en ordinär telefon får heta fast-telefon.

Varje år vid den här tiden kommer Språkrådet med en lista på ordets ”nyord”. Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen, sitter med i den grupp som utser orden. 

– Ett ord hamnar på listan om det är färskt i det svenska språket och om det fått ganska stor spridning. Det kan också ha varit aktuellt i samhällsdebatten under det gångna året, säger han.

Ord i debatten

Han menar att listan inte ska ses som en roande bild av mer eller mindre knasiga ord. Orden fungerar som en komprimerad årskrönika som ger oss en bild av vilka nya samtalsämnen som dominerade under året

Årets lista innehåller sålunda ord som EU-migrant, terrorresa, nyhetsundvikare och vithetsnorm.  

Som vanligt tränger sig den senaste teknologin in, i år med ord som svischa (app för pengaöverföring), vejpa (röka e-cigarett) och youtuber (person som lägger ut videoklipp på Youtube).

Slang sätter avtryck

Ett och annat ord från ungdomlig jargong har också kommit med. Som obror (en taskig person) eller Anders Svensson egen favorit haffa som numera inte bara betyder att fånga något. 

– I ungdomspråket betyder det att man raggar på någon, stöter på någon, säger Anders Svensson.

Här är alla nyord

Visa

Avinvestera – Göra sig av med en tidigare gjord investering, ofta av etiska eller politiska skäl.

Cosplay – En form av maskerad där deltagarna klär ut sig till fiktiva figurer från tv, film, serier, dataspel med mera. Ofta är det figurer som hör hemma i japansk kultur men även från andra länder.

Delningsekonomi – System där olika verksamheter organiseras så att man utnyttjar varor och tjänster effektivare genom att flera kan dela på dem, till exempel i form av bilpooler eller nätverk för att byta bostäder under kortare perioder.

Douche – Otrevlig eller osympatisk person.

Dumpstra – Söka efter och använda sådant som andra har slängt, i synnerhet mat.

EU-migrant – EU-medborgare som tillfälligt uppehåller sig i ett annat EU-land för att förbättra sin materiella eller sociala situation.

Faktaresistent – Förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning, som i stället grundas på till exempel konspirationsteorier.

Funkis – Som har att göra med (personer med) funktionsnedsättning. Förekommer både som adjektiv och som substantiv om en person med funktionsnedsättning.

Geoblockering – Teknisk spärr som hindrar innehåll på internet från att visas i ett visst geografiskt område.

Groupie – Gruppbild där fotografen själv är med på bilden.

Haffa – Ragga, stöta på.

Halmdocka – Nidbild av motståndarens åsikter, som man argumenterar mot.

Klickokrati -  Ett samhälle där journalistik och politik styrs av vad internetanvändarna föredrar, till exempel genom att klicka på gilla- och delaknappar på nätet.

Klittra – Onanera (som kvinna)

Kulturell appropriering – Fenomenet att en kultur med hög status anammar företeelser från en kultur med lägre status; kopplat till föreställningen att detta är något dåligt.

Mansplaining – Förklaring som ges av män till kvinnor, som förutsätts vara mindre vetande.

Naturvin – Vin som tillverkas med så liten inverkan på miljön som möjligt, till exempel med obesprutade druvor, vildjäst och utan tillsatser och filtrering.

Nyhetsundvikare – Person som inte tar del av mediernas nyhetsrapportering.

Obror -  Okamratlig, taskig.

Plattfilm – Traditionell film utan tredimensionella effekter.

Rattsurfa – Använda mobiltelefon eller annan utrustning som begränsar uppmärksamheten vid bilkörning.

Robotjournalistik – Nyhetsrapportering med datorgenererade artiklar.

Självradikalisering – Politisk radikalisering som en person genomgår utan direktkontakt med likasinnade.

Skuldkvotstak – Övre gräns för hur stor summa någon får låna i förhållande till sin inkomst.

Ståpaddling – En aktivitet som går ut på att man står upp på en surfbräda och paddlar.

Svajpa – Styra till exempel en dator eller en mobiltelefon genom att dra med fingret på skärmen.

Svischa – Använda en app för att föra över pengar.

Talepunkt – Förberett uttalande som exempelvis en politiker upprepar i en debatt eller en intervju.

Terrorresa – Resa som genomförs för att delta i strider eller träning med terrorstämplade grupper.

Transitflykting – Flykting som befinner sig på genomresa på en plats där hen inte avser att stanna.

Triggervarning – Förhandsvarning om att till exempel en bok eller en webbplats har ett innehåll som kan väcka obehag hos vissa personer.

Trollfabrik – Organisering av nättroll och bloggare som har till uppgift att sprida propaganda.

Vejpa – Röka e-cigarett.

Vithetsnorm – Norm som utgår från att vit hudfärg är det normala.

Värdgraviditet – Det att bära och föda barn åt någon annan.

Youtuber – Person som ägnar sig åt att lägga upp filmer på Youtube, ofta i en sådan omfattning att det kan ses som ett yrke.

Ögonkramp – Kramp i ögat som bland annat kan orsakas av att man tittar för nära och för länge på en mobiltelefon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer