– Som det ser ut just nu skulle jag säga att det är en avgrund mellan det smala och det breda, och jag tror att det är skadligt för oss, säger Charlotta Denward.
Hon är filmproducent, ordförande för Film & TV-producenterna, samt sitter med i Svenska Filminstitutets styrelse.
Automatstöd eller konsultstöd
Filmkreatörer kan beviljas bidrag från SFI på två olika sätt. Antingen genom någon av filminstitutets konsulenter, eller via så kallat automatstöd. Automatstödet ges till de filmer som förväntas dra en stor publik. Av årets premiärer fick åtta filmer sådant stöd, däribland ”En man som heter Ove” och ”En underbar jävla jul”, som räddade filmåret från katastrof i november.
Men att filmerna delas upp på det här sättet spär på glappet mellan konstnärligt och kommersiellt, menar Charlotta Denward.
– Under några år har det varit strikt konstnärligt och absolut inget fel i det, vi ska den ha den typen av filmer. Men det som hänt är att polariseringen har förvärrats när konsulenterna i princip bara ser till den filmen.
– Resultatet blir en total uppdelning, där du å ena sidan har film där man bara är intresserade av att ha kulorna tillbaka och å andra sidan film för de som bara är intresserade av hög kulturell svansföring, säger hon.
Hon får medhåll från andra i branchen. Johanna Bergenstråhle är producent bland annat för filmerna om Lasse-Majas detektivbyrå.
– Folk vill ju bevisligen se svensk film, de vill bara inte se de filmer som SFI:s konsulenter stöder, säger hon.
Guldbagge till smal film
Årets Guldbagge för bästa film gick till konsulentstödda ”Efterskalv”, som sågs av 4.437 biobesökare. Att jämföra med förra årets mest sedda film, automatstödsfinansierade ”En underbar jävla jul”, som sågs av 600.193 personer.
Charlotta Denward tycker inte att SFI jobbar tillräckligt mycket med sina publikmål.
– Det finns en strategi för jämställdhet och mångfald och det är väldigt bra, men det måste också finnas strategier för hur vi når publikmålen, och målen att komma i huvudtävlingen i festivaler. Det är en hel palett av mål som man måste balansera, och då måste man ha en helhetsstrategi. Och det tycker jag är ett ledningsproblem, inte ett enskilt konsulentproblem, säger hon.
”Vi förnyar filmbranschen”
När Svenska Filminstitutets vd Anna Serner gästar SVT:s Babel Bio säger hon att man inte fokuserat i lika hög grad på publikmålen, i och med att automatstödet finns. Och att branschen är orolig tar hon som en garanti på att man har gjort något rätt.
– Jag tror att man i stället ska koncentrera sig på vad vi har åstadkommit. Vi försöker ju se vad som är nytt. Vi ska förnya filmbranschen, och uppenbarligen förnyar vi så mycket så att de inte känner igen det. Och då tror jag nog att vi är lite rätt ute, säger hon.
Men när det kommer till låga publiksiffror medger Serner att det finns förbättringspotential.
– Vi har inte fört ett tillräckligt stort samtal internt om vem ska vilja se den här filmen, och om vi har för många filmer i en kategori som för få vill se. Och då kan man nog komma fram till att hela landskapet förändrar sig och det är väldigt svårt att säga vilken film som ska fungera eller inte, säger hon.