Enligt Granskningsnämndens (GRN) beslut fälldes Könskriget för partiskhet. Enligt GRN var händelserna som beskrevs i programmet uppseendeväckande och de borde fått kommenteras av en eller flera av de övriga personer som deltog.

Enligt Evin Rubar, reporter och producent för Könskriget, och Johan Brånstad, projektledare på Dokument inifrån på SVT, innehåller dock GRN:s handläggning och beslutsprocess så omfattande brister att de uppfattar nämnden som en politisk domstol.

Enligt nämnden gav programmen ”en ofullständig bild av hur utbredd tron på satanistisk våldsutövning mot kvinnor och barn var inom kvinnojoursrörelsen [ROKS, red. anm]. Programmen blev i den delen missvisande på ett sätt som brast i förhållande till kravet på saklighet. ”

I en artikel i Dagens Nyheter (DN) bemöter Rubar och Brånstad kritiken.

”Mot bakgrund av att det var Roks ordförande Ireen von Wachenfeldt som beskrivit och kvantifierat hotet ansåg vi beslutet så anmärkningsvärt att vi talade med de nämndledamöter som deltagit i beslutet.”

Utfrågningen av ledamöterna i GRN visade att det fanns en rad olika uppfattningar om bakgrunden till beslutet. ”

Nämndledamoten Annika Åhnberg menar att Ireen von Wachenfeldt uttalat sig som privatperson och att det var grunden för beslutet. Men nästa nämndledamot, Ella Niia, anser att von Wachenfeldt uppträtt som ordförande för Roks”, skriver Rubar och Brånstad i sin debattartikel i DN.

En tredje ledamot, Lena Adelsohn Liljeroth, berättar att hon själv är verksam inom ROKS. Trots att hon är verksam inom ROKS så har Adelsohn Liljeroth varit delaktig i beslutet.

Rubar och Brånstad vänder sig också mot att beslutsprocessen inom GRN är helt sluten och att de som anklagade inte får ge sin syn på kritiken innan beslut fattas. Den sammantagna bilden av hur GRN bedriver sin verksamhet samt den påstådda jävssituationen gör att Rubar och Brånstad nu anmäler GRN till Riksdagens ombudsmän – JO.

Anders Blåder