Berättarministeriet är en stiftelse som blivit mycket uppmärksammad för sitt arbete med att stötta barn i utsatta områden. I olika utbildningscenter i landet ska barnen få del av gratis skolprogram som ska ”locka dem att erövra det skrivna ordet.”
De 36 personerna i uppropet har jobbat på Berättarministeriet mellan 2011 och 2021, och berättar om allvarliga arbetsmiljöproblem, något Dagens Nyheter var först med att rapportera.
– Jag känner inte igen mig. Men jag är ytterst ansvarig så det är klart att jag sätter kulturen. Jag tar på mig det och tar ansvar, säger Dilsa Demirbag-Sten.
Generalsekreteraren säger att Berättarministeriet nu kommer att ta in extern hjälp för att göra en genomlysning av verksamheten, med anledning av uppropet.
Har lämnat in anmälningar
Bland den mest allvarliga kritiken finns anklagelser om att flera anställningar avslutats i samband med sjukskrivningar och föräldraledighet.
– Det är svårt för mig att bemöta utan att veta vilket fall, men vi går under svensk lagstiftning. Så där gör man inte hursomhelst, säger Dilsa Demirbag-Sten.
- Det smärtar mig och gör mig ledsen att det finns medarbetare som känner så här och efter tio år känner att de behöver lyfta det i medierna istället för att gå till styrelsen, skyddsombud, mig eller arbetsmiljögruppen.
Arbetsmiljöverket har i skrivande stund fått in 21 anmälningar mot Berättarministeriet, från personer bakom uppropet.
Fråntogs arbetsuppgifter
De 36 medarbetarna menar att det saknas kollektivavtal, och att LAS har rundats systematiskt, genom att visstidsanställningar avslutas innan två år har gått.
Linn Darwish började arbeta på Berättarministeriets utbildningscenter i Göteborg 2017, och upplevde ett starkt tabu när hon tog upp frågan om kollektivavtal.
– Det blev väldigt dålig och spänd stämning så fort frågan kom upp, säger hon.
Svaret från cheferna var att verksamheten var ny och att det redan fanns bra avtal. Linn Darwish upplever att hennes situation på jobbet försämrades efter händelsen.
– Det var många som upplevde samma sak: de fråntogs arbetsuppgifter när de sa ifrån om någonting.
Dilsa Demirbag-Sten känner inte igen den kritiken:
– Vi har aldrig sagt att vi är emot kollektivavtal, säger hon till SVT.
– Vi har det inte, men har inget emot det. Det är bara för kollegor att gå ihop och driva frågan, det är inte svårare än så.
Hög personalomsättning
En stor del av kritiken handlar om en hög personalomsättning: Enligt uppropet var den mellan 2019 – 2020 på över 100 procent då 19 personer lämnade stiftelsen – vilket skulle vara fler än det totala antalet anställda.
Dilsa Demirbag-Sten bekräftar att de har en hög personalomsättning, men menar att man inte har en majoritet fast anställda av nödvändighet:
– Vi är en idéburen organisation som inte vet om vi har finansiering till nästa år. Vi har en stor genomströmning av projekt- och timanställda som sett oss som en plattform för att ta sig till nästa plats.
”Mådde fruktansvärt dåligt”
Lotte Brandt jobbade på Berättarministeriet mellan 2013 och 2015. Hon säger att hon först beskrevs som en klippa, men efter en konflikt med ledningen vände det. Arbetsuppgifter hon haft flyttades till andra.
– Jag kände inte igen mig själv, jag mådde fruktansvärt dåligt och kände mig paranoid och konstant bevakad, säger Lotte Brandt, som till slut sa upp sig.
På Berättarministeriet hoppas man nu att den egna undersökningen och anmälningarna till Arbetsmiljöverket ska visa på organisationens brister, och vad man kan göra bättre.
– Det gör mig ledsen att läsa det här och det är läge för självrannsakan på alla sätt, säger Dilsa Demirbag-Sten.