”Driftsstödet har överlevt sig självt och bör nu ersättas med en mer modern ordning där fria, oberoende medier snarare ges indirekta än direkta stöd. Där staten skapar förutsättningar för fri företagsamhet snarare än, om än välvilligt, sörjer för att befästa gamla affärsmodeller”, skriver TU:s styrelse på DN:s debattsida.
Med dagens 56 år gamla system fördelas stödet orättvist mellan orter, medan redaktioner organiserar sig utifrån stödvillkor snarare än sitt nyhetsarbete, anser branschorganisationen. Därför bör det fasas ut med en övergångslösning, skriver utgivarna.
Inga ökade anslag
TU vill ha ett momsundantag för mediebranschen och att arbetsgivaravgiften för journalister reduceras.
Mediestöden bör rättighetsbaseras för att i möjligaste mån undvika att det görs subjektiva bedömningar av innehåll, fortsätter de i debattartikeln. Systemet bör vara ”plattformsneutralt, men måste ställa höga krav på frekvens, egenproducerat material och 'god användarförankring'”.
Dessa förändringar skulle inte skapa större kostnader för staten, beräknar TU. Som exempel pekar man på att de uteblivna momsintäkterna för staten inte skulle överstiga summan av det årliga driftsstödet.
Förslaget möter kritik
Men inte alla håller med om att presstödet borde läggas ned. Göran Greider, debattör och chefredaktör på tidningen Dala-Demokraten, menar att förslaget framför allt skulle gynna de stora och kommersiellt framgångsrika tidningarna och mediekoncernerna om det blev verklighet.
– Med det här förslaget riskerar små tidningar att försvinna. I nästan varje län finns det en tidning som spelar en viktig roll för mångfalden i tidningslandskapet och därmed för demokratin, säger han till Kulturnyheterna.
Se TU:s tillförordnade vd Thomas Mattson om presstödet i klippet från Morgonstudion ovan.