Nästa år fyller drottning Elizabeth II av Storbritannien 90 år.

Med sina 63 år och 216 dagar klår hon nu drottning Viktoria (1819-1901) som längst sittande regent på landets tron.

Och längre lär det bli.

Om svenskarna är smått tudelade i sin inställning till kungahuset – är utsikterna bättre för familjen Windsor.

Måste vänja oss

Uppemot 70 procent av britterna uppges stödja monarkin. När prins William och Kate Middleton fick sitt första barn – prins George, uppgav två tredjedelar av befolkningen att de föreställer sig avkomman som kung en dag.

– Generellt krävs det att vi vänjer oss vid monarker för att de ska bli populära. De blir till någon slags nationell institution. 1800-talets brittiska monark, drottning Victoria, var under flera decennier inte en särskilt populär drottning. I Sverige är motsvarande exempel Gustav V. Han motsatte sig demokratin vilket ledde till en statskupp 1914. Sedan blev han en person i folkhemmet. Ålder är en resurs för kungar och drottningar, säger Dick Harrison, historiker och författare.

Sagokungligt

Detsamma gäller även allt annat. Det vi exponeras för och först stör oss på, kan vi så småningom komma att fatta tycke för.

Kung Carl XVI Gustaf vinner alltså mest sannolikt på att hänga i.

– Offentliga personer över huvud taget. Det kan låta banalt, men det finns en schablonuppfattning om att kungar är gamla, har stort skägg och bor på ett slott. En sagokung. Vi vänjer oss vid institutioner och stabila figurer, säger Dick Harrison.

Drottning Elizabeths andra framgångskort, är enligt historikern, en sval men uppskattad distans till folket.

– Brittiska hovet har hela tiden markerat distans. Folket kan tycka att de är lite smådumma, men de är ändå kungligheter. Inte gemene man. Svenska kungahuset är mycket folkligare. Vi talar om dem som Victora, Daniel och Silvia... Det står inte så långt ifrån oss, säger Dick Harrison.

Konservativt

1953 kröntes Elizabeth II i Westminister Abbey. I Sverige har inga kungligheter genomgått en traditionell kröning på över hundra år.

Det varslar om den konservatism som accepteras några mil västerut men är kosmiskt främmande i det kungligt tudelade Sverige.

– Det hade bettraktats som ickedemokratiskt och stofilartat. Vi har inte samma monarkiska tradition. Här är det en balansgång mellan det sagolika, kungliga skenet och medvetna försök att popularisera genom att modernisera. Det svenska kungahuset var först med att skaffa en pressekreterare, säger Dick Harrison.

Behåller lugnet

Och om det går att skiva skandalböcker om Sveriges statschef, är ett liknande verk svårförfattat gällande Elizabeth II. För medan drottningens familjemedlemmar har skilt sig, knarkat och klätt ut sig till nazister, har hovets överhuvud suttit lugnt i båten.

– Det har på något sätt skapat sympati för henne. Hon framstår som den stabila. Stommen man kan hålla sig i när det vågar på havet, säger Dick Harrison.