Ulrika Milles tipsar om böcker av författarna Denise Mina, Helena Dahlgren och Peter Englund Foto: Neil Donaldson/Marcus Stenberg/Fredrik Sandberg/TT

Tre krimromaner att läsa i påsk

Uppdaterad
Publicerad

I påsk är det många som har ledigt och får lite extra tid för läsning. Kulturnyheternas litteraturkritiker Ulrika Milles tipsar om tre krimböcker som har gemensamt att de undviker det värsta våldet till förmån för en blick på läsaren.

Skarp

Det är vid repliken ”Allt är visst litteratur för dig, Emma? Jag tycker bara att mumintrollen är söta, inget mer”, som man förstår att det ska hända mörka saker i Helena Dahlgrens underbara roman ”Skarp”.

För litteraturvetaren Emma, som till sin lycka fått ett vistelsestipendium på gården i Norrbotten där hennes favoritförfattare Beata Skarp arbetade fram till sin mystiska död, är litteraturen inte bara allt. Den är det enda.

Tankarna förs till A.S Byatts satiriska succéroman ”De besatta” från 1990, där två forskare hittar brev som avslöjar en hemlig kärleksrelation mellan två viktorianska poeter (Cristina Rosetti och Robert Browning i tunn förklädnad). Vem Beata Skarp egentligen är låter jag vara osagt, men Dahlgren blandar en spefull ton, ett samtida kvinnolivs tunna marginaler med suverän känsla för stil när hon gör gränsen mellan Beata Skarp och Emma Wijkman så porös att litteraturen blir ett uppslukande allt. Mårran på en mugg är bara den banala början.

Verkliga brott

Denise Mina kan man aldrig få nog av, och hennes true-crime-podd-lyssnande huvudperson Anna McDonald i ”Verkliga brott” (översatt av Boel Unnerstad) är en Mina-människa: plötsligt omkullsprungen av livet, desperat kämpande för att komma på fötter medan mörkret närmar sig. Annas förflutna visar sig ödesdigert kunna avslöja sanningen om ett brott medan det som bäst långsamt, på poddars vis, vecklas ut som underhållning. Klassamhällets demoner sover aldrig, och någon, eller några, vet vem Anna McDonald också är.

Söndagsvägen

Visst minns vi de första brotten vi mötte i medierna? Den årliga mördade sommarflickan i kvällstidningarnas 70-tal, de ändlösa våldtäkterna i Mitt Livs Novell, de sista filmerna av offer medan de fortfarande levde och log i otaliga true crime-serier. Men det är inte alltid gräset doftar om ett fall. Som i Peter Englunds lyckade premiär i genren,  ”Söndagsvägen – Berättelsen om ett mord”, om 18-åriga Kickan Granells död, där gräset mellan husen i Hökarängen, söder om Stockholm är en levande detalj. Den har kallats en motbok, en uppgörelse med vår tids, och dåtidens, besatthet av ond bråd död, oftast riktad mot kvinnor. Och ja, skriven i den form den bekämpar. Fiktion och verklighet glider samman på ett skrämmande sätt.

Dessa tre böcker har det gemensamt att de undviker det värsta våldet till förmån för en blick på läsaren. Förstår du nu, känner du nu?

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.