Kultur

Liberalernas ledare, arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) försvarar partiets omsvängning i frågan om spionlagen. Foto: TT

V och MP: Skjut upp spionlagen i ett år

Uppdaterad
Publicerad

Vänsterpartiet och Miljöpartiet begär att grundlagsändringen skjuts upp i ett år. Liberalernas ledare Johan Pehrson försvarar samtidigt att hans parti svängt och försvarar den kontroversiella lagen om utlandsspioneri.

Riksdagen röstade i våras ja till den nya lagen om utlandsspioneri. Eftersom det rör sig om en grundlagsändring ska ett nytt beslut fattas efter valet, närmare bestämt på onsdag.

På tisdagen lämnade Vänsterpartiet och Miljöpartiet in en begäran att lagförslagen ska vila i tolv månader. De hänvisar till att lagförslagen innebär begränsningar av meddelar- och anskaffarfriheten och därför behöver utredas noggrannare.

Det krävs för att lagen ska skjutas upp

En vilandeförklaring kan väckas om minst tio ledamöter begär det. Om minst fem sjättedelar av de röstande ändå bifaller lagförslaget, så går det igenom.

Det innebär att minst 58 ledamöter måste stödja en vilandeförklaring. V, MP och L har tillsammans det antalet ledamöter, men eftersom L inte står bakom begäran, så kommer den att falla i kammaren.

Liberalerna ändrat sig

I våras reserverade sig Vänsterpartiet och Liberalerna mot lagen.

L-ledaren Johan Pehrson skrev då i sitt yttrande i justitieutskottet, att lagen ”inte har den tydlighet och förutsägbarhet som är nödvändig för att inte enskilda av försiktighetsskäl ska avhålla sig från att utöva sina grundlagsskyddade yttrande- och informationsfriheter”.

Men vad är det som har ändrats sedan dess?

– Vi menar att försvarlighetsdelen som finns med hade vi gärna sett förtydligad, men nu står vi inför det lagförslag som finns. Vi har ju inget annat att välja på, utan nu i detta svåra läge stödjer vi den överväldigande majoritet i riksdagen som står bakom det här förslaget, säger Johan Pehrson (L) till TT.

Ni kan ju med V och MP skjuta upp lagen i tolv månader.

– Ja, men vi har gjort den bedömningen att läget är så otroligt allvarligt i vår omvärld. Vi gav alla andra chansen men man valde att inte lyssna på det vi skrev.

Hot mot demokratin

Flera medieföretag, däribland SVT och SR, varnar för att den föreslagna lagen hotar demokratin och yttrandefriheten.

Den svenska avdelningen av internationella juristkommissionen varnar för att lagen kommer att få en återhållande effekt på visselblåsare och andra viktiga källor för granskande journalister.

Lagförslag om Utlandsspioneri

Enligt lagförslaget blir utlandsspioneri ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. Syftet är att stärka skyddet för hemliga uppgifter inom internationella samarbeten, exempelvis med FN eller Nato. Det innebär att det bland annat blir straffbart för en källa eller publicist att att röja en uppgift som ”kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation”.

I regeringens proposition går att läsa:

”För att stärka skyddet för sådana samarbeten mot spioneriliknande gärningar föreslår regeringen att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken. Därigenom blir det straffbart att under vissa omständigheter t.ex. obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation”

Förslaget har sedan första utredningen 2016 fått omfattande kritik. Och samtidigt som KU ställt sig bakom lagändringen kritiseras den från flera håll och menas få stora konsekvenser för journalisters granskning av Sveriges internationella samarbeten.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.