Betyg: 3 av 5
Originaltitel: Yves Saint Laurent: L'amour fou
Regi: Pierre Thoretton
Med: Yves Saint Laurent, Pierre Bergé
När Yves Saint Laurent gick bort för två år sedan lämnade han inte bara efter sig sin livs- och affärspartner Pierre Bergé, utan också den konstsamling de tillsammans skrapat ihop genom åren. Bergé anordnade senare en jätteauktion, där samlingen inbringade mångmiljonbelopp till stiftelsen Fondation Pierre Bergé – Yves Saint Laurent och deras kamp mot AIDS. Det är någonstans där den här dokumentären tar avstamp. Vill man se en film om modekreatören YSL och hur han påverkat modevärlden får man se något annat, här handlar det om relationen mellan honom och Bergé – och om deras relation till tingen de haft omkring sig.
Formen är traditionell, intervjuer med Bergé och gamla vänner blandas med arkivklipp, gamla foton och åkningar som sveper över hem de bott i, tavlor, skulpturer och andra saker de köpt. Bergé berättar små bakgrundshistorier om vissa föremål, pratar om hur hans liv med YSL såg ut med allt vad det innebar av droger, alkohol och depressioner. Regissören Pierre Thoretton varvar sedan intervjuklippen med bilder på hur tavla efter tavla ur samlingen packas ner, föremål värderas och varsamt läggs i lådor inför auktionen.
Det är fint gjort. Man får vila ögonen på vackra saker och se hemmafilmade glimtar jetsetliv – exempelvis ögonblick när Mick Jagger småjammar piano hemma hos YSL för bland andra Andy Warhol – men mest av allt får man en liten inblick i en lång relation och hur den förändrats genom åren. Auktionen blir en punkt inte bara för oss i publiken, den blir också ett hej då och ett avslut för Pierre Bergé. När han i dokumentärens slutminuter sitter i jättelokalen där
auktionen strax ska hållas ser han hjärtslitande ensam ut.
Emma Gray Munthe
Betyg: 3/6 Svenska Dagbladet
Betyg: 4/5 Dagens Nyheter
Betyg: 3/5 Aftonbladet