Venstre var den stora förloraren i valet. Det var före valet det största partiet i Danmark. Efter valet blev det bara det tredje största. På den borgerliga sidan gick Dansk Folkeparti – som bland annat utmärker sig för att vara starkt invandringskritiskt – om Venstre och blev största borgerliga parti.

Tuffa förhandlingar

Det finns fyra borgerliga partier i Danmarks parlament – och fem icke-borgerliga partier. Venstre-ledaren Lars Løkke Rasmussen har förhandlat med de borgerliga partierna men har inte lyckats att få ihop en koalitionsregering. Förhandlingarna betraktas som mycket tuffa.

– Det är min intention att presentera en ny regering för drottningen på söndag förmiddag och samtidigt presentera den politik som jag vill bedriva, säger Lars Løkke Rasmussen till DR.

Nu tänker han meddela drottningen att han bildar en minoritetsregering. Han är säker på att i början få stöd av de andra borgerliga partierna, inklusive Dansk Folkeparti.

Klara motsättningar

Men Dansk Folkeparti vill alltså inte hamna i regeringsställning. Det sägs att den framgångsrike partiledaren Kristian Thulesen Dahl skräms av perspektivet att behöva bära ansvar för regeringspolitik.

Det har funnits klara motsättningar mellan DF och de övriga borgerliga partierna. Det kan till och med ifrågasättas om DF är ett borgerligt parti – åtminstone när det gäller sociala frågor.

DF har krävt ökade investeringar i den offentliga sektorn, särskilt sjukvården. Det går stick i stäv mot Rasmussens löften om en nolltillväxt i offentlig sektor. Han prioriterar istället skattesänkningar.

Skattesänkningar

Thulesen Dahl uppges vara skrämd av utvecklingen i Norge där det högerpopulistiska Fremskrittspartiet gick in i regeringen – och genast började tappa röster i opinionsmätningarna.

Fortfarande kommer Venstre-regeringen att driva frågan om skattesänkningar. Genom det får man stöd från två andra borgerliga partier: Liberal Alliance och Det konservative folkeparti.

Den stora frågan blir hur Dansk Folkeparti kommer att ställa sig. Rasmussen verkar övertygad om att DF i första han stödjer regeringen. Men samtidigt säger DF att man tänker ge sitt stöd till dem som mest gynnar DF:s politik.

Satt i 14 månader

I fråga om den offentliga sektorns utbyggnad är det faktiskt med de icke-borgerliga, med socialdemokraterna i spetsen, som man har mer gemensamt.

Frågan är därför hur långlivad denna regering kan bli. Det har funnits en regering i Danmarks historia som har haft ett ännu mindre antal mandat. Det var 1973. Den regeringen hade 22 mandat. Den satt i 14 månader.