SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén och Frida Bratt, privatekonom på Nordnet svarar på tittarnas frågor. Foto: Chris Anderson/TT, SVT, pressbild

Chatta med experterna om inflationen

Uppdaterad
Publicerad

Inflationen faller till 9,3 procent i oktober – mycket tack vare sjunkande elpriser. Samtidigt blir livsmedel och alkoholfria drycker allt dyrare. SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén och Frida Bratt, privatekonom på Nordnet, svarade på läsarnas frågor om det ekonomiska läget. Läs hela chatten i efterhand här.

CHATTA OM INFLATIONEN

Hej alla! Tusen tack för alla era frågor i dag, hoppas ni får en fin vecka.

Nu tackar även jag för mig :) Stort tack för era kloka frågor!

RT • Hej! Jag har sparat ihop 2,3 miljoner kronor i likvida tillgångar, har även 1,2 miljoner investerat på olika vis. Jag har en bostad med ett lån till rörlig ränta på 3,1 miljoner. Vad borde jag göra?

Hej! Jag kan inte ge något specifikt råd, utan bara tala i generella termer. Generellt tänker jag att om man är högbelånad så kan amortering locka extra just nu. Det är en sparform som blir allt mer attraktiv när räntorna stiger, samtidigt som skyddet mot prisfall och högre räntekostnader ökar. Med det sagt - nu när börsen gått ned mycket så är det klokt att hålla i sparandet där. Du får fler fondandelar och flera aktier för varje insättning du gör. Det hela måste vara upp till dig och din privatekonomi :)

Nu tackar jag för mig. Men Frida skriver lite till, så att det brinner om tangentbordet!

Max • Hur ser ni på skillnaderna mellan FED och Riksbanken där FED också jobbar mot prisstabilitet medan Riksbanken enbart jobbar mot/för inflation? Blir det inte lite bakvänt i Sverige kontra US?

hej, jag antar att du menar att Fed jobbar mot både prisstabilitet OCH inte för många arbetslösa, medan Riksbanken enbart har prisstabilitet som mål (dvs styra mot 2% inflation)?

Svar: det finns en del centralbanksnördiga diskussioner om att man kanske borde införa andra mål än det vi har idag. Men ingen bred debatt, och inget som jag hört tagit plats i den politiska debatten.

Andreas • Inflation utan reallöneökningar, borde väl minska konsumtionen och därmed ha en inbromsande effekt på inflationen på längre sikt?

Hej! Ja, i teorin bör inflationen vända ned om vi konsumenter känner oss fattigare och inte vill konsumera lika mycket längre. Här bidrar ju också de ökade boendekostnaderna efter räntehöjningarna.

Åke Johansson • Hej. Fråga 1: Man säger att höjda räntor är botemedlet mot inflation, men vad för mekanismer vill man komma åt med höjda räntor? Fråga 2: Det heter att det är för mycket pengar i omlopp i samhället när inflationen drar iväg och att riksbanken då ska dra in pengarna. Men var hamnar dom pengarna? Makuleras dom?. Fråga 3: om man nu ska dra in pengar i samhället (mindre pengamängd) så borde en skatteindrivning åstadkomma samma sak. Varför är då höjda räntor rätt metod? Med vänlig hälsning: Åke Johansson Forsheda

1. minska efterfrågan. minskad köpkraft. till priset av ökad arbetslöshet.

2. det kan vara därför vi har inflation. om "mer pengar jagar samma varor". Men det kan också vara ökat välstånd som ökar köpkraften mer än utbudet hinner med. Eller en utbudschock, som fraktfartug som fastnar i Suez-kanalen, containrar som inte kan lastas pga Covid-nedstängningar, eller rysk gas som slutar flöda.

3. inte riktigt. skatten ska ju ta vägen någonstans. staten spenderar så att pengarna kommer ut i samhället igen.

Fredrik • Är inflationsläget i Sverige likt i resten av Europa eller sticker Sverige ut på något sätt?

Hej! Inflationsproblemen finns både i Europa och även i USA. I Europa är inflationen i mångt och mycket driven av energikrisen, medan problemen i USA också kan härföras till en överhettad arbetsmarknad och effekter av bl a stimulanser efter pandemin. Sverige sticker inte ut, utan inflationsproblemen finns på många håll.

J-Å • Vad skulle hända med inflationen om Riksbamken inte höjer räntan alls vid nästa möte?

Hej! Då är risken helt enkelt att inflationen ökar ytterligare, vilket inte är bra. Man ska inte underskatta den psykologiska effekten här. Blir det inte fler räntehöjningar kan vi konsumenter känna att vi har råd att konsumera mer (och elräkningen kanske inte blev så hög som man befarat heller!). Syftet med räntehöjningarna är att ge både hushåll och företag minskad köpkraft för att få ned inflationen.

Jacob • Varför såg alla på med ett blint öga istället för att höja räntan tidigare? Med ökade transportpriser, halvledarbrist, väldigt mycket nytryckande av pengar osv borde man inte sett detta komma?

Hej Jacob! Vi är nog flera som ställt oss frågan varför framför allt inte Riksbanken såg tidigare att inflationen skulle bli ett ihållande problem. Kriget var svårt att förutse, men problematiken med inflation fanns där redan innan Riksbanken lovade nollränta till 2024 i februari. Tyvärr är resultatet att Riksbanken tvingades göra en tvärvändning i sin kommunikation i våras, och börja höja räntorna kraftigt. I en sådan miljö, med sådana tvärvändningar, blir det tufft för många hushåll att kunna planera sin ekonomi.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.