De senaste åren har en rad skattesänkningar genomförts i Sverige. Statistik från SCB och SVT visar att det finns en trend där människor som bor i vissa kommuner gynnas mer av skattereformerna än andra.
SVT har tittat närmare på fem skattesänkningar som genomförts de senaste åren och som träder i kraft 2020. Det rör sig om den avskaffade förmögenhetsskatten, den ersatta fastighetsskatten, jobbaskatteavdragen, den avskaffade värnskatten och den höjda gränsen för statlig skatt.
Skillnad mellan stad och landsbygd
Statistiken visar en skillnad mellan invånare i kommuner som ligger nära storstäder och kommuner som ligger ute på landsbygden. Av skattesänkningarna som genomförts de senaste åren har invånarna i kommuner på västkusten och de runt Stockholm gynnats mest. Kungsbacka, Öckerö, och Knivsta är bland de kommuner där invånarna gynnats mest av alla fem skattesänkningar.
Samtidigt är invånarna i kommunerna Haparanda och Ljusnarsberg bland dem som gynnats minst av samtliga fem skattesänkningar, tillsammas med Eda och Filipstad.
”Mer välbärgade i storstaden”
– Överlag bor människor med höga inkomster och stora förmögenheter i större utsträckning i storstadsområden. Därför gynnas människor i storstadsområden mer av skattesänkningar på höga inkomster och kapital, säger Spencer Bastani, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.
Som ett exempel är det bara en procent i Filipstads kommun som gynnas av den slopade värnskatten. I Kungsbacka kommun ligger den siffran på 10,7 procent.
I Danderyds kommun sänktes fastighetsskatten när den blev till en avgift i snitt med 4 209 kronor per invånare. Motsvarande siffra i Haparanda kommun låg på 206 kronor per invånare.
– Om vi tar den kommunala fastighetsavgiften som exempel, så är skatten inte proportionell mot fastighetens värde. Därför betalar ofta bostadsägare på landsbygden lika mycket fastighetsskatt som bostadsägare i storstäderna, trots att deras fastigheter är betydligt lägre värderade, säger Spencer Bastani.
Samtidigt understryker han att sänkningar av fordonsrelaterade skatter har motsatt effekt, och gynnar landsbygden i högre utsträckning, där behovet av att resa med bil är större på grund av exempelvis mindre utvecklad kollektivtrafik.
Komplicerande faktorer
Det är oklart hur allvarligt det är för kommunerna vars invånare gynnats minst av skattesänkningarna.
– En komplicerande faktor är det kommunala utjämningssystemet. Där går pengar från rikare kommuner som Stockholm till fattigare kommuner på landsbygden, men resurser omfördelas också till vissa storstadskommuner, som till exempel Malmö. Utjämningen innebär att invånarna på landsbygden kan slippa vissa kommunala skattehöjningar som annars skulle ha behövts genomföras om inte utjämningssystemet fanns, till exempel, säger Spencer Bastani.