Vad skulle ekonomiprofessor Harry Flam själv välja för fondsparande? Här svarar han på tre frågor! Foto: AP Arkiv/SVT

Ekonomiprofessorn om fondsparande: ”Man köper en lotterisedel”

Uppdaterad
Publicerad

Åtta av tio svenskar sparar i fonder och intresset har ökat under pandemin.

Men varje år betalar vi också omkring 60 miljarder kronor i fondavgifter, trots att ingenting tyder på att de dyra fonderna är bättre, säger ekonomiprofessorn Harry Flam till Ekonomibyrån.

Totalt uppgår svenskarnas fondförmögenhet till 6 500 miljarder kronor, enligt Fondbolagens förenings senaste sammanställning. En ökning med 155 miljarder bara under oktober.

Men avgifter till fondförvaltare äter upp en betydande del av avkastningen.

Ekonomibyråns undersökning visar att storbankernas mest populära fonder alla är aktivt förvaltade blandfonder med årliga avgifter mellan 1 och 1,5 procent. Trots det har det varit svårt att slå Stockholmsbörsens index över en tioårsperiod.

Så här har storbankernas vanligaste fonder utvecklats de senaste tio åren, jämfört med Stockholmsbörsens 30 mest omsatta aktier. Foto: SVT Design

– De flesta väljer nog aktivt förvaltade fonder för att de i genomsnitt ger börsens avkastning, men på sätt och vis så köper man en lotterisedel. För ibland ger de en bättre och ibland en sämre avkastning än börsen, säger Harry Flam, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, i Ekonomibyrån.

Nordea, Handelsbanken och SEB säger till Ekonomibyrån att de anser att en jämförelse med Stockholmsbörsens index inte är relevant då deras största fonder även innehåller bland annat räntepapper.

– Blandfonder passar sparare som har en viss risknivå, det är den viktigaste rådgivningsingrediensen, vilken risknivå kunden ska hamna i. Man får en bredd i placeringstillgångarna, det är en bra tjänst för sparare som är lite mindre intresserade, säger Fredrik Nordström, vd för Fondbolagens förening i Ekonomibyrån.

Fondchefen: Många gillar aktiv förvaltning

Handelsbankens fondchef Magdalena Wahlqvist Alveskog säger att många sparare tycker om aktivt förvaltade fonder.

– Du får till exempel riskspridning och du får ett påverkansarbete för hållbarhet från vår sida. Det betalar man för. Över tid ska alla våra fonder ge en avkastning över index, säger hon till Ekonomibyrån.

”Tror att de vet bättre än börsen”

Tillsammans med kollegan Roine Vestman har Harry Flam jämfört fonders avkastning med jämförelseindex och Stockholmsbörsens 30 mest omsatta aktier.

Oavsett om man som småsparare väljer aktivt förvaltade fonder med höga avgifter eller indexfonder med lägre avgifter är det viktigt att hålla koll på vilken typ av fond man sparar i, menar Harry Flam.

– Det visade att även vissa indexfonder gått betydligt sämre än jämförelseindex, vilket de inte ska göra. De ska ju ha precis samma avkastning, säger han.

Han uppmanar därför sparare att vara vaksamma på vilken typ av fond man sparar i, oavsett om den är aktivt förvaltad eller följer index.

– Folk har stort förtroende både för fondförvaltare och bankrådgivare och många privatpersoner tror också att de vet bättre än börsen.

Missa inte hela Ekonomibyråns avsnitt Fondblåsningen på SVT Play.

Från arkivet: Så blev svenskarna fondsparare 

Storbankernas vanligaste fonder

Ekonomibyrån kontaktade Sveriges fyra största banker, Swedbank, Handelsbanken, SEB och Nordea, och frågade vilka deras vanligaste fonder är.

Sett till antal andelsägare är det:

  • Swedbank Robur bas 50
  • SEB Världenfond
  • Nordea Stratega 30
  • Handelsbanken Multi Asset 50

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ekonomibyrån

Mer i ämnet