2013 har inneburit ett stort lyft för blandfonder. Nettosparandet i dessa har ökat dubbelt så mycket som i rena aktiefonder. Samtidigt kritiseras blandfonderna för höga avgifter.

En blandfond betyder kort och gott en fond som placerar både i aktier och räntebärande värdepapper av olika slag. Och när fondåret 2013 nu börjar låta sig summeras visar det sig att denna sparform ökat kraftigt i popularitet.

44 miljarder

Nettoinflödet, det vill säga de totala insättningarna minus uttagen, kan fram till och med november summeras till 44 miljarder kronor. Det är exklusive sparandet i PPM-systemet. Nettoinflödet i rena aktiefonder har samtidigt varit knappt 23 miljarder.

Blandfonderna är till sin natur mindre riskfyllda än rena aktiefonder och Fredrik Pettersson, chefsanalytiker på Fondbolagens förening, tror att det lockar nu när börserna gått upp under en längre tid.

– Flera börser ligger nära sin rekordnivå. Kanske tror man inte längre på ytterligare jättelyft och vill vara lite försiktigare, samtidigt som man ändå vill vara med om det fortsätter uppåt, säger han.

Höga avgifter

Jonas Lindmark, på fondanalysföretaget Morningstar, konstaterar att många banker och pensionsförvaltare förespråkar blandfonder som ett basalternativ. En orsak är att det är enkelt, både för banken och för spararen.

Samtidigt har många kritiserat blandfonderna för att vara orimligt dyra. Ofta ligger avgifterna på runt 1,20-1,30 procent eller mer, medan rena räntefonder ofta ligger på en halv procent eller lägre.

Den som själv fördelar sina pengar mellan aktiefonder och räntefonder kan alltså komma betydligt billigare undan.

– I de fall där blandfonden kostar lika mycket som en ren aktiefond innebär ju det att man får betala väldigt mycket för räntedelen i fonden, säger Jonas Lindmark.