Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Journalisten Erik Wisterberg om vilka gig-arbetarna är. Foto: SVT

Forskare om ”gigarbetarna”: Flera var högutbildade inom IT

Uppdaterad
Publicerad

Många så kallade gigföretag som levererar mat till hem och kontor har ökat sin omsättning ordentligt under pandemin. Men vilka är gigarbetarna? Den frågan har sociologen Linda Weidenstedt försökt att svara på:

”De flesta kommer från Pakistan, Bangladesh eller Indien och är högutbildade. Men de kunde inte få något annat jobb här i Sverige, trots att de till exempel har en master i IT”.

För att ta reda på vem som arbetar med matleveranserna inom gigsektorn försökte forskaren Linda Weidenstedt, Stockholms universitet och Näringslivets forskningsinstitut, och hennes kollegor göra en omfattande kvantitativ undersökning, något som visade sig vara svårt. 

- Det är svårt att veta hur man ska komma åt de här personerna. Vem ska man skicka en enkät till och på vilket sätt. 

De valde att göra en kvalitativ undersökning i stället för att försöka beskriva den breda bilden. 34 personer som jobbade för företag som Foodora, Wolt och Uber intervjuades. 

- Det var inte lätt att rekrytera folk, många var misstänksamma, de undrade om vi var från media. 

Svårt med andra jobb

Flertalet av de intervjuade kom från asiatiska länder och hade kommit till Sverige för studier, för att deras partners jobbade här eller för att söka jobb. Men de lyckas inte få andra jobb, trots att de bland annat var lärare eller utbildade inom IT.

– Uppenbarligen lyckas inte arbetsmarknaden att ta tillvara på deras kompetenser, säger Linda Weidenstedt. 

Bilden delas av journalisten Erik Wisterberg som gjorde en omtalad artikel om den här sortens jobb för några år sedan. 

– De sa själva att de inte kunde få något annat jobb och de testade det här som ett sätt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. De upplevde att det fanns trösklar på andra håll, säger Erik Wisterberg. 

Både för- och nack-delar

Rapporten som Linda Weidenstedt var med och skrev visade att gigarbetarna ser arbetet som sitt levebröd. Den visade också att många av de som intervjuades såg både för- och nackdelar med arbetet.  

– Många tyckte att jobbet var flexibelt och att det är trevligt att vara ute i staden och lära sig svenska. Men sen fanns den andra sidan, där branschen inte är helt oproblematisk när det gäller arbetsmiljön och arbetsmaterial, säger Linda Weidenstedt.  

Journalisten Erik Wisterberg menar att inte bara arbetsmiljön skapade missnöje.

– Många av dem är missnöjda med villkoren för de tjänade väldigt lite pengar. 

Växande bransch

Gigjobben har skapat en omfattande debatt de senaste åren, det har handlat om allt från arbetsförhållanden och löner till frågan om gigjobben sänker tröskeln till arbetsmarknaden. En två år gammal undersökning från arbetsmarknadsekonomiska rådet visade att sektorn då utgjorde två procent av arbetsmarknaden. Mycket pekar mot att den har vuxit sedan dess och under pandemin har företag som levererar mat vuxit. Till exempel ökade Delivery Hero, som äger Foodora och Onlinepizza, sin omsättning med 99 procent under årets tredje kvartal. 

Missa inte Gigboomen, avsnitt 12 av Ekonomibyrån som publiceras tisdag kväll på SVT Play.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer