• Viktigt meddelande:

    Det brinner i en industrilokal på Porsön i Luleå kommun, Norrbottens län. Räddningsledaren uppmanar alla som befinner sig i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
I Nordeas Strategafonder drog två förvaltare in 1,5 miljarder till banken. Foto: Henrik Norrsell

Förvaltare på Nordea drog in 1,5 miljarder kronor i avgifter för fonder

Uppdaterad
Publicerad

Svenskar som sparar i fonder betalade runt 35 miljarder kronor i avgifter ifjol. Det visar SVT:s granskning. Men många fonder är både dyra och dåliga. I till exempel Nordeas Strategafonder drog två förvaltare in 1,5 miljarder kronor till banken. Samtidigt slår Strategafonderna inte ens sitt eget jämförelseindex.

Nordeas Strategafonder är några av Sveriges största fonder. Fondernas förvaltare hanterar över 110 miljarder kronor av kundernas pengar.

Var och en av de fem Strategafonderna förvaltas av två personer. En av dem är förvaltare i alla fem fonderna, i tre av de dyraste fonderna har han samma kollega.

Högre avgift än snittet

Deras arbete är inte billigt. För de tre dyraste Strategafonderna får spararna betala avgifter som ligger betydligt högre än genomsnittet för liknande fonder. År 2019 var den genomsnittliga avgiften för så kallade blandfonder med aktier och räntepapper 1,31 procent. De två dyraste Strategafonderna kostar båda över 1,6 procent i avgift.

Arbetet med Strategafonderna verkar, enligt Nordeas fondfaktablad, inte så betungande. De sju största innehaven i den dyraste fonden, Stratega 70, är innehav i andra Nordeafonder.

Ett stort förvaltat kapital innebär normalt stordriftsfördelar.  I till exempel Sjunde AP-fondens stora aktiefond som ingår i PPM-systemet är avgiften nyligen sänkt till 0,11 procent i årlig avgift.

Dyra och dåliga fonder

För de fyra aktiebaserade Strategafonderna drar förvaltarna varje timme in drygt 171 000 kronor till Nordea. På ett år blir det drygt 1,5 miljarder kronor.

Fondförvaltarnas arbete har varit lönsamt för banken. Men inte lika lönsamt för kunden. Ingen av de tre dyraste Strategafonderna har över en tioårsperiod lyckats slå sitt så kallade jämförelseindex. En viktig förklaring är de höga avgifterna. Man kan säga att fonderna är dyra och dåliga.

Vill inte intervjuas

SVT har försökt få en intervju med Nordeas vd Frank Vang-Jensen och fondchef Maria Rengefors. Men ingen vill ställa upp på en filmad intervju. I stället svarar Maria Rengefors på mejl att jämförelseindex inte är den bästa jämförelsen eftersom den ”inte tar hänsyn till några avgifter som krävs för att driva en fond”. Jämför man i stället ”liknande fonder” har Strategafonderna ”presterat bättre än genomsnittet”.

Hon skriver att om man ser till vad du får i kronor och ören har Strategafonderna genererat ”god avkastning”.

Svenska fonder tre gånger dyrare än amerikanska

Visa

Konkurrens och prispress har gjort att avgifterna för amerikanska fonder har halverats på tio år. Den genomsnittliga fondavgiften var 2019 i USA 0,45 procent.

Det senaste decenniet har det blivit allt billigare för dem som vill spara i aktie- och räntefonder i Sverige och resten av EU. Sverige har nu de lägsta avgifterna i EU med en genomsnittlig fondavgift på 1,38 procent. Detta enligt AMF:s senaste avgiftsrapport som gäller år 2019.

I Sverige har den genomsnittliga fondavgiften sjunkit med cirka 20 procent på tio år. Men trots de sjunkande priserna är fondbranschen i Sverige fortfarande mycket lönsam. En bidragande orsak är att prispressen kompenserats av det kraftigt ökande fondsparandet i Sverige.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer