Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Kalla krigets slut blev början på en ny våg av hyperglobalisering. Nu hotar Putins krig världshandeln. Se Ekonomibyrån backa bandet. Foto: Mikhail Klimentyev/EPA/TT & STR/AFP/TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Fondjätten: Kriget stoppar globaliseringen

Uppdaterad
Publicerad

Kriget i Ukraina har fått flera att dödförklara globaliseringen när länder och företag ökar sin självförsörjning.

För svenska företag har importproblemen ökat drastiskt den senaste tiden, vilket fått många att öka sin lagerhållning eller flytta hem produktion för att undvika problem med brutna leveranskedjor.

– Effekterna av kriget är ganska akuta just nu. Men det här är inte en avglobalisering, det handlar om att sprida ut sårbarheterna, säger Svenskt Näringslivs chef för internationella frågor Anna Stellinger i Ekonomibyrån.

Sanktionerna mot Ryssland och de brutna relationer som kriget  i Ukraina inneburit kan markera slutet för den globaliseringsvåg vi upplevt de senaste trettio åren. Det skriver Larry Fink, vd för världens största fondförvaltare BlackRock i ett brev till sina aktieägare.

Met Fink är inte den förste att dödförklara globaliseringen: Tidningen The Economist använder sedan 2019 begreppet ”slowbalization” för att beskriva framtiden för global handel.  I september samma år deklarerade USA:s dåvarande president Donald Trump inför FN:s generalförsamling ”Framtiden tillhör inte globalister”.

Några månader senare blev Brexit verklighet. Kort därefter stängde pandemin ner världen och världshandeln gick på grund.

När krig nu brutit ut i Europa kommer bolag och länder att se över sitt beroende av andra länder, enligt Larry Fink, som varnar för att kriget kommer omforma ekonomin och driva upp inflationen när företag drar sig tillbaka från sina globala leveranskedjor.

Importproblem ökar drastiskt

Svenska företag har märkt av importstörningar under hela pandemin. Men sedan kriget bröt ut har problemen ökat dramatiskt, enligt Svenskt Näringslivs Anna Stellinger.

Det rör sig bland annat om brist på varor, leveransförseningar och stigande priser.

– Effekterna av kriget är ganska akuta just nu. Det påverkar många sektioner väldigt brett. Även om kriget skulle ta slut idag så blir effekterna kännbara under lång tid framöver, säger hon i Ekonomibyrån.

För att mildra framtida importsvårigheter ökar över hälften av företagen sin lagerhållning, enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv. Tolv procent av företagen flyttar produktion eller inköp till Europa, och var tionde företag flyttar produktion eller inköp till Sverige.

Många väljer också att använda sig av fler aktörer och leverantörer på fler ställen i världen.

Svårigheterna som företagen upplever kan innebära att globaliseringen tappar fart, men att den skulle vara död håller SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist inte med om: 

– Ryktet om globaliseringens död är kraftigt överdrivet. Jag ser snarare en normalisering av den väldigt starka globalisering vi sett de senaste 20 åren, säger han i Ekonomibyrån.

Missa inte hela avsnittet av Ekonomibyrån: Hotet mot världshandeln, på SVT Play.

Undersökningen skickades ut till 4 500 företag i Svenskt Näringslivs företagspanel.

1009 företag svarade på undersökningen.

Mätningen gjordes 24 – 28 mars 2022.

Upplever ditt företag svårigheter när ni ska importera varor/tjänster som ditt företag efterfrågar?

Ja, brist på varor/tjänster: 51 %

Ja, leveransförseningar: 64 %

Ja, stigande priser: 70 %

Bas: företag som importerar

Vilka åtgärder har ditt företag gjort eller planerar att göra för att mildra framtida importsvårigheter?

Ökad lagerhållning: 53 %

Flytta produktion/inköp närmare Sverige, till Europa 12 %

Flytta produktion/inköp till Sverige: 10 %

Bas: företag som upplevt importsvårigheter

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ekonomibyrån

Mer i ämnet